Fältstudie pekar på att bin skadas av växtskyddsmedel

Bedömning av bistyrka på en av ramarna i honungsbisamhället, som är fyllt med flitiga bin som sköter om sin avkomma och matförrådet. FOTO: Maj Rundlöf/pressbild
Textstorlek:

Vilda bin påverkas negativt av växtskyddsmedlet neonikotinoider och det är allvarligt eftersom vilda bin, det vill säga humlor och solitärbin, är viktiga för pollineringen av grödor.

Neonikotinoider är ett växtskyddsmedel som används mot insektsangrepp. Det används bland annat för utsädesbetning vid rapsodling för att skydda de unga plantorna mot jordloppor.

Forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med Jordbruksverket undersökt hur neonikotinoiden klotianidin påverkar vilda och tama bin i Sverige.

Det är första gången som forskare undersökt hur ett växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Resultatet visar att växtskyddsmedlet inte verkar påverkar honungsbinas samhällstillväxt. Men vilda bin far illa av växtskyddsmedlet. De får problem med tillväxt och reproduktion. I de rapsfält som behandlats med växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider fanns färre vilda bin än i obehandlade.

Forskningsstudien visar att det finns behov av nya sätt att utvärdera risker i samband med att växtskyddsmedel godkänns, både för honungsbin och vilda bin.

Att enbart undersöka hur ett växtskyddsmedel påverkar honungsbin är inte nog för att få reda på hur det påverkar vilda bin, menar Maj Rundlöf, Lunds universitet, som är vetenskapligt ansvarig för studien.

Sedan 2013 har EU begränsat användandet av växtskyddsmedlet i grödor som är attraktiva för bin.

– Jag anser att resultaten visar att det är olämpligt att använda klotianidin i rapsodlingen, säger Thorsten Rahbek Pedersen, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Vi behöver alternativa preparat och ny odlingsteknik för att kunna fortsätta odla vårraps i Sverige. Riccardo Bommarco, vid Sveriges lantbruksuniversitet, meddelar att de nu testar nya metoder för att hantera jordlopporna.

Projektet har genomförts i samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och biodlarorganisationerna och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning, Kungliga fysiografiska sällskapet, Vetenskapsrådet och Formas.