Hjälpleverans till flyktingar

Textstorlek:

VÄSTSURA  I förra veckan kom en mindre lastbil plus åtta personbilar till Västsura herrgård och flyktingförläggningen där. De var fullastade med kläder, dambindor, strumpor, tandborstar och spel. Bland annat. Initiativtagare är Cecilia Sedvall från Västerås som kände att hon måste göra något för alla flyktingar som tar sig till Europa.

 

Uppståndelsen var stor bland de boende på förläggningen i Västsura då bilarna anlände. Många av flyktingarna har kommit till Sverige endast iförda det de går och står i. Medieuppbådet var stort och Cecilia hade fullt upp med att svara på frågor.

På förläggningen finns just nu 170 boende men det finns plats för 200. Så behovet av kläder och hygienartiklar är stort. Det hela började förra tisdagen.

– Ja, då gjorde jag ett upprop på min facebooksida om hjälp med att samla in kläder. Och vilket gensvar det blev, säger Cecilia och pekar ut över alla säckar med kläder som bärs av både flyktingar och de som kört bilarna till Västsura.

– Jag reagerade på alla bilder med flyktingarna från Syrien. De påminner om bilder från andra världskriget och det får inte bli som då. Eller rättare sagt; det kan inte bli det.
Då sade man att vi visste inget men med dagens teknik går det inte att komma undan. Det får inte återupprepas, säger Cecilia bestämt.

Som tvåbarnsmamma har hon alltid varit engagerad i hur andra har det eller behandlas.

– Detta är den lilla kärleken till medmänniskor och det jag startade i tisdags har växt enormt.

På torsdagen startade hon ett nytt facebook-upprop, vilket går under namnet Tillsammans gör vi skillnad.

– Där har jag redan 800 medlemmar men det ro-ligaste är att bostadsbolaget Mimer i Västerås ställer upp med lokaler där vi kan ha allt som kommer in. Detta måste bli något bestående.

En av de boende på flyktingförläggningen är Mubarak från Syrien. Han kom till Sverige för en och en halv månad sedan – den farliga vägen över Medelhavet där vi hört så många rapporter om tragiska olyckor den senaste tiden. Han och 15 personer till tog sig över till ön Mytilini i Grekland i en liten gummibåt.

– Det tog mig en månad att ta mig till Sverige och värst var det i Ungern. Där tog de alla våra kläder, klädde av oss och vi blev arresterade. Sedan blev vi tillbakaskickade till Serbien, berättar Mubarak.

Han säger att alla på förläggningen är oändligt tacksamma och att svenskarna är ett vänligt folk.

– Vi hatar kriget i Syrien och det som händer där. Allt vi vill är att vara säkra. Jag har sökt asyl i Sverige men jag vet inte om jag får stanna.

Mubarak återkommer hela tiden till hur imponerad han är av gästfri- och vänligheten i Sverige.

– Alla är snälla och det här med insamlingen tyc-ker jag är en stor idé – vi vill tacka och ge tillbaka.