Hotet mot trädplantor

Textstorlek:

SKOGSBRANDEN För de skogsägare som tänkt återplantera skog i brandområdet lurar många faror. Det är inte bara viltet och granbarkborrar som lurar utan även svampen rotmurkla har observerats i området – en svamp som likt växterna svedje- och brandnäva kan vänta i åratal på en brand som denna.

Göran Hagerfors, projektledare för brandarbetet på Skogsstyrelsen, berättar att rotmurklans sporer finns i marken och bara väntar på rätt tillfälle till att bli en svamp.

– Efter en brand växer sporerna och bildar mycel. Mycelet får sedan näring från avverkade eller brända träd varifrån de tar energi från rötterna. Därefter bildas fruktkropparna.

När så näringen är slut går rötterna i träda och då börjar svampen leta ny näring – det är då rotmurklan kan angripa barrträdsplantor.

– Rotmurklan har precis samma strategi som exempelvis svedjenävan och redan i våras då vi hade möten med skogsägare varnade vi för svampen, berättar Göran Hagerfors.

Vid återplantering finns det två stora skaderisker. Den ena är snytbaggen som ringbetar men det kan man möta med att plantera skyddsbehandlade plantor. Det andra hotet är rotmurklan.

– I våras visste vi inte om svampen skulle komma men en vecka efter midsommar hittade vi den första svampen på en exkursion. Men vi har också fått rapporter från länsstyrelsen om rotmurklor.

Under sommaren genomfördes en inventering där man lade ut sex linjer.

– Då kunde vi konstatera att svampen finns i stort sett i hela brandområdet.

Eftersom murklan har den livscykel den har vet man inte så mycket om den.

– I Norrland hyggesbrände man mycket förr men i dag markbereder man, därför har mycket av kunskapen om rotmurklan dött bort. Det har diskuterats hur länge murklan är ett problem efter brand. Men vi tror att det enbart är ett problem på plantor och störst kommer problemen att bli nästa år.

Samtidigt räknar man med att problemen minskar år 2017.

– Så vårt råd nu är att man skall vänta med att återplantera till år 2018, säger Hagerfors.

Att vänta med att plantera kallas hyggesvila. Istället rekommen-derar Skogsstyrelsen att man sår. Det går bra även om marken är hårt bränd då det räcker med mineraljord för att plantan skall ta sig.

– I våras diskuterade vi hur det kommer att bli med lövträden. Och de har kommit väldigt fort via frön som blåst in i området. Första året har det varit väldigt viktigt att få bort humusen och få fram mineraljord för att få bort konkurrensen från lövträden. Och om man avvaktar med att plantera blir det konkurrens med lövet vilket kommer att ge stora problem med mycket att röja. Lövet är både ett problem och en resurs då det bygger humus. Men det är just i föryngrings-skedet man får se upp med konkurrensen.

Huvuddelen av brandområdet kommer att bli sådd men på lite bördigare marker blir det planterat. Men man vet alltså ännu inte vad rotmurklan kan ställa till med.

– Markägare måste följa upp sina planteringar och kanske göra en hjälpplantering där rotmurklan finns. Våra råd om att vänta med att plantera till 2018 är en försiktighetsprincip. Men som sagt, vi vet inte.

Ett annat problem är viltet så därför planerar Skogsstyrelsen att sätta upp sex hägn för att studera viltets påverkan på plantor. Hägnen kommer att bli tio gånger tio meter stora och då kan man jämföra det som djuren inte kommer åt med det utanför stängslet.

– Djuren har inte mycket annat att äta och det är ett försök vi gör tillsammans med forskarna på Grimsö.

I huvudsak är det tall som planteras.

– Men vi vill ha en varierad skog.

Rotmurklan har alltså redan kommit.

– Den blöta våren och sommaren var gynnsam för svampen – istället missgynnades insekterna. Vi har inventerat vind-fällen i kantzonen om förekomsten av granbarkborre med vilka det finns en risk nästa år också.

Just nu skickar Skogsstyrelsen ut föryngringsplaner till mark-ägare. Man har kontinuerligt gått ut med information.

– Avverkningen i brandområdet har fungerat mycket bra och samarbetet med skogsbruket har varit lyckat, tycker Göran Hagerfors.