Pensionerade lärare undervisar flyktingar

Pensionerade läraren Putte Dahlström tvekade aldrig över om han skulle undervisa flyktingbarn. Två dagar i veckan skall han undervisa i svenska språket. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

NORBERG Putte Dahlström är en av fem pensionerade lärare som sedan förra måndagen undervisar barn till asylsökande i gamla prästgården i Norberg. Sedan en tid räcker varken lokaler eller lärare till i kommunen på grund av flyktingströmmen så därför kontaktades pensionerade lärare av vilka alltså fem nappade.

Putte Dahlström gick i pension år 2012 och har genom sitt yrkesverksamma liv fått ihop en diger meritlista inom skolans värld. Han tog sin examen som mellanstadielärare år 1972 och har hunnit med att undervisa i grundskolan, på gymnasiet, grundvux och under sex år vara rektor.

Nu är dock sanningen att alla fem lärarna i gamla prästgården inte är pensionärer.

– Nej, en är en yngre lärare som arbetar 80 procent, vi andra är dock pensionärer och delar olika på tiden. Jag skall exempelvis jobba två dagar i veckan.

Det är ett 20-tal elever i åldern sex till nio år, från olika länder, som i första hand skall lära sig svenska. Och det har gått fort från att idén till att undervisningen startades förra måndagen.

– Jag ställde några frågor till rektorn på Källskolan i ett helt annat ärende. Hon berättade då om kravet att de nyanlända barnen inte skall behöva vänta längre än en månad på att få en skolplats.

Detta ledde till att man började dividera om lämpliga lokaler, som Putte uttrycker det.

– Vi brainstormade och det annonserades efter lärare. Men de enda de kunde få tag i var nybakade gymnasister – de är de enda som svarar på annonserna. Vi träffades i början på november och hade många möten och så förra måndagen, den 16 november drog vi igång.

Klasserna blir indelade i två ettor och en två-trea. Första mötet med barnen varade någon timme.

– Första dagen var mammor och pappor med och vi har lyssnat om det är några barn som har särskilda behov. Till en början kommer vi att koncentrera oss på språket – ord och uttryck, berättar Putte.

Han uttrycker dock förvåning över en del sakers tillstånd.

– Ta en sådan sak som att åka buss till skolan. Varför måste man krångla till det med busskort, det är väl bara att låta barnen åka med. Och så alla regelverk. Förr kanske det kom 15 000 flyktingar om året till Sverige men nu kommer det ju nästan lika många på en vecka. Men regelverket är detsamma.

Men han tycker att det är en spännande utmaning. Han och hustrun, som också ställer upp som pensionerad lärare, ligger och funderar hur de skall lösa uppgiften på bästa sätt innan de somnar.

– Vi letar i förråd efter papper vi kan ha användning för. Ja, man går in i rollen igen.

En roll som ändå blir annorlunda.

– Vi måste vara tydliga med att miljön är svensk – vi kan inte flytta en syrisk skola hit. Samtidigt får vi inte trampa sönder deras erfarenheter. Dock kan det bli problem då vi på skolan säger en sak och föräldrarna en annan. Men man måste vara flexibel.

Putte tror också att Norberg klarar det hela bra. Det är inte första gången det kommer flyktingar.

– På 1980-talet kom det många chilenare, sedan kom båtflyktingarna från Vietnam i slutet på samma årtionde. Och på 1990-talet var det från Balkan. Så det finns en viss erfarenhet.

Han ser dock ett stort bekymmer, nämligen att då någon familj får asyl kanske de lämnar kommunen. Och därmed får eleven inte kontinuitet i sin skolgång.

– Men kommunen hade tur som kunde ragga upp oss pensionärer, säger Putte och visar en världsatlas inköpt på loppis.

Den kommer väl till pass i undervisningen.