Efterfrågan ökar på Kravskinka

Efterfrågan på Kravgriskött har ökat. Det beror på den ekologiska trend som pågår. Kravgrisarna har rätt till utevistelse året om. Foto: Linus Höök/Pressbild
Textstorlek:

​I år finns det 320 ton julskinka från Kravmärkta grisar till försäljning i butikerna. Men mer skulle kunna säljas. ”Efterfrågan har ökat hela tiden”, säger Carina Andersson, Kravbonde på Högsta gård i Köping och vice ordförande i Jord på Trynet – föreningen för Kravekologiska grisuppfödare.

Antalet Kravgrisproducenter har ökat med sex nya till totalt 30 under året. Antalet Kravgrisar har tillkommit även hos gamla producenter.

– Tillsammans födde vi upp ungefär 24 000 grisar om året, men nu har det ökat till 30 000 grisar om året, säger Carina Andersson.

320 ton julskinka från Kravmärkta grisar säljs som ekologiska i butikskedjor som Ica, Coop, Axfood, Lidl och Citygross.

Dirk van der Krogt, kategoriansvarig ekologiskt kött och chark på Svenskt butikskött säger att det skulle det kunna finnas mer julskinka.

– Mycket skinka har gått åt till smörgåsmat under året, därför har vi inte mer till julskinka i år än förra året, säger han.

Att efterfrågan ökat beror på den ekologiska trend som pågår, förklarar Dirk van der Krogt.

– Volymmässigt är Kravmärkta grisar inte jättestort, ungefär en procent av alla grisar, säger han.

Arbetet med att öka antalet Kravgrisproducenter och Kravgrisar pågår. Ännu har inga Kravgrisproducenter tillkommit i vårt län, Högsta gård är den enda Kravgrisproducenten.

– Det finns folk på tal i vårt län, men vi får se om det verkligen blir så. Men från beslutet att bli Kravgrisproducent är processen lång till att bli det, det tar tid att kunna producera foder, säger Carina Andersson.

Frågan varför det inte finns fler av Kravgrisproducenter har uppkommit många gånger.

– Det beror på förutsättningarna på gården. Besättningen kanske är för stor och man har investerat konventionellt. Och så behöver man areal till det eftersom 50 procent av det ekologiska fodret ska vara producerat på den egna gården, säger Carina Andersson.

– Att vara Kravgrisproducent kräver minst dubbelt så lång tid att sköta grisarna, kräver dubbelt så stor yta och fodret är dubbelt så dyrt, fortsätter hon.

Att handla kött från Kravgrisar kostar mer.

Är det mer hälsosamt att äta kött från Kravgrisar än från konventionell produktion?

– Det har jag inga vetenskapliga belägg för. Men det här är över djurskyddslagen och tycker man att grisarna ska ha det så bra kan man äta köttet med gott samvete. Jag äter inget annat, säger Carina Andersson.

Vilken är den största skillnaden mellan konventionell grisproduktion och Kravgrisproduktion?

– Utevistelsen. Alla Kravgrisar har rätt till utevistelse året om. De ska känna luften och vinden på trynet, säger hon.

De har varit Kravgrisproducenter sedan år 2000.

– Vi hade 40 suggor men i slutet av 1990-talet gick lönsamheten ned kraftigt. Att börja med Kravgrisar har varit lyckat för vår del. Nu har vi 100 suggor och producerar 1 600 slaktsvin per år, säger Carina Andersson.

Carina Andersson har sålt julskinka hemifrån gården och det har varit strykande åtgång. Men de säljer inte bara julskinkan, utan satsar på att sälja hela grisar.

– Vi har sålt tolv grisar ungefär, säger hon.

På Högsta gård arbetar fyra personer med grisarna. På frågan om det är mer arbete inför jul svarar Carina Andersson:

– Nej, det blir inte mer arbete, all produktion är rutinstyrd.

Hur äter du din julskinka?

– Jag brukar baka den långsamt, många timmar i ugnen på 110 grader och tar ut den när den är 72 grader. Jag bakar vörtbröd på surdeg. Sedan äter jag skinkan på surdegsvörtbrödet tillsammans med skånsk senap, säger Carina Andersson.