Hoppet står till Paris

Textstorlek:
Annons:

Världens blickar riktas åter mot världsstaden som fredagen den 13 november utsattes för en av historiens värsta terrorattacker. Fasa och chock byts mot tro och hopp. Förtröstan sätts till det pågående klimatmötet, på att dess deltagare ska kunna enas om kraftfulla åtgärder som bromsar utvecklingen mot ett överhettat jordklot.

Parismötet som inleddes i måndags ska pågå under två veckor och hålls på Le Bourget, en av stadens flygplatser. Säkerheten är rigorös och Frankrike mobiliserar, med islamiska statens attacker ännu i färskt minne. President François Hollande har förklarat IS krig, vilket innebär att särskilda lagar och regler gäller. Att ändå genomföra det planerade klimatmötet tyder på mod och beslutsamhet.

Att bromsa utsläppen av växthusgaser till atmosfären är en utmaning för världens alla länder. Genom det internationella klimatsamarbetet försöker staterna komma överens om gemensamma åtaganden. Inom EU har medlemmarna redan enats om fyra klimatmål som ska vara uppfyllda år 2020. Det handlar om minskade växthusgasutsläpp, sänkt energiförbrukning, höjd andel förnybar energi i den totala energikonsumtionen samt höjd andel biobränsle i transportsektorn. Mycket mer än detta måste till för att vända utvecklingen åt rätt håll.

Klimatfrågan är komplex. När många länder av skiftande frihetsgrad och demokratisyn fattar beslut så blir det ofta därefter. Ibland förmår staterna bara enas om till intet förpliktande fraser. Nu måste dock världens ledare ta sig samman och enas om sådana krafttag som kan bromsa och i bästa fall vända uppvärmningen av planeten. Nu råder skarpt läge.

Klimatfrågan är global, men i högsta grad även lokal. Jorden, skogarna, haven, vattendragen och öknarna – allt hänger samman i ett komplext och sårbart system. Här i Norden vet vi att skogen kan spela en betydelsefull roll för att bromsa ökningen av växthusgaser i atmosfären. I huvudsak på två sätt. Dels genom kolinlagring: växande skog binder in kol genom fotosyntesen och produkter från skogen lagrar kol under sin livscykel. Dels genom att skogens förnybara råvara kan användas för att ersätta fossil råvara och andra material som är energiintensiva att framställa. Skogen är klimatsmart, skogen bör vårdas och användas.

De svenska skogarna påverkar sannolikt att vårt lands nettoeffekt på klimatet i positiv riktning. Det betyder inte att vi svenskar kan slappna av och sluta anstränga oss för miljön. Tvärtom, klimatsträvandena kräver solidaritet och vardagsengagemang.

Alltså, fortsätt sopsortera, ät grönt, kör snålt och minska onödig konsumtion – och var samtidigt stolt över gran och fur, liksom ask, ek och björk!

Bo Höglander

Annons: