Posten tipsar om att inte posta

Textstorlek:
Annons:

Nu skall han yvas över modern teknik igen, är det säkert någon som tänker. Och ja, det skall jag. I brevlådan härom dagen hade posten, eller Postnord som det av någon outgrundlig anledning heter nu för tiden, lagt ett reklamblad om sig själva i vår brevlåda. Har ni förresten sett att de håller på att smygbyta färgen på bilarna från gult till blått? (Blått?!!! Postbilarna har ju varit gula i snart 100 år.)

Hur som helst, det där reklambladet handlade om att man skall kunna ladda ned en så kallad app i mobilen – en app där man kan skapa sina egna julkort.

När man valt sitt motiv, antingen från något som kallas motivbanken, eller från egna bilder i mobilen kan man sedan skriva en hälsning på baksidan. När allt är klart är det bara att skicka iväg det. Men inte till någon släkting utan till Postnord så klart. De trycker nämligen kortet och levererar kortet till mottagarens brevlåda.

Jag fattar ingenting, är det någon som går på detta? Det går ju fortare att inhandla julkorten samtidigt som man handlar lutfisken. Sedan kan man sätta sig på ett fik och skriva sina julkort. Och eftersom man redan införskaffat frimärken är det sedan bara att skicka iväg korten så att de är – här reserverar jag mig – framme redan nästa dag.

Under tiden du gjort detta har den som väljer appen bara tragglat sig igenom bildbanken eller försökt klura ut hur man vänder på kortet i mobilen för att kunna skriva på baksidan.

Dessutom lovar Postnord att ju fler kort du köper desto billigare blir det. Ett kort kostar då från 14 kronor.

Men hallå, det går ju att köpa julkort för en krona på många ställen. Men det konstiga är att det på ena sidan av reklambladet står att det är gratis.

Ja, det är mycket man inte begriper. Men det är i alla fall kul att de själva fortfarande förlitar sig på den egna snigelposten och lägger reklambladet i en fysisk brevlåda. Det känns tryggt.

Och för er som undrar hur den lilla vita hunden mår kan jag meddela att han mår alldeles utmärkt efter operationen.

Men det var ett par dagar av oro då han inte alls mådde bra. Även om veterinären sade att han kommer att se rosa elefanter och monster i ett dygn efteråt så var vi ändå oroliga över hans beteende. Han stirrade som en tokig ut i tomma intet och rakt in i ögonen på mig mest hela tiden.

Ja, det pågick faktiskt i två dygn. Kanske det var jag som var den rosa elefanten?

Men som sagt, nu mår han bra och är sig själv igen. Får bara äta mosad och blötlagd mat fram till i dag, torsdag, och har fått en dos smärtstillande fram till i dag. Annars är det full fart.

Trevlig helg!

Annons: