Brist på tränare i växande sport

Textstorlek:

​Theresia Kensert, tränare inom Mälarstadens konst­åkningsklubb, har sysslat med konståkning sedan tvåårsåldern. Intresset för konståkning är stort, men tränarna är få. Ett av framtidshoppen är 15-åriga Joanna Altblom.

Annons:

Det är tisdag kväll. Theresia Kensert, som bor i Badelunda utanför Västerås, har åkt till Hallsta arena i Hallstahammar för att träna en grupp med barn- och ungdomar inom konståkning i Mälarstadens konståkningsklubb. Inom klubben tränar sammanlagt omkring 80 elever i olika grupper.

– Intresset för konståkning är stort, det har vuxit helt otroligt. Vi behöver aldrig annonsera utan det blir alltid fullt, säger Theresia.

Man kan starta med konståkning redan från treårsåldern.

– Man ska klara av att stå på skridskorna och vara utan mamma och pappa på isen, säger Theresia.

Själv började hon när hon var två och ett halvt år gammal.

– Jag har en tio år äldre syster som var engagerad i konståkning, och hon blev min tränare. Samtidigt gick Theresia på truppgymnastik.

– Det var en jättebra kombo med konståkning fem gånger i veckan och truppgymnastik två till tre gånger i veckan.

Konståkning är en individuell sport och Theresia talar om hur viktigt det är att motverka konkurrens inom den egna gruppen.

– Det är en individuell sport men jag jobbar mycket med att få dem att känna att de är en grupp. Vartannat år gör vi isshower tillsammans. Året som gick satte vi upp Frost, det var fullt på föreställningarna med 450 personer på varje föreställning.

När Theresia var 15 år valde hon att satsa på att bli ledare och så småningom utbildade hon sig till idrottsledare och idrottskonsulent på idrottsfolkhögskola på Lidingö i Stockholm. Hon blev tränare inom IFK konståkningsklubb i Västerås först och sedan inom Mälarstadens konståkningsklubb. Men uppgiften som tränare är något hon gör vid sidan av sitt ordinarie arbete som rektor på Thoren Business school i Västerås.

– Det är ont om tränare. Man klarar sig inte ekonomiskt på att vara tränare på heltid och sedan är det mycket kvällar och helger. För att bli tränare måste man vara en eldsjäl, man måste ha det i sig, säger hon.

Tjejerna på isen i Hallsta arena tränar på sina egna program medan musik ljuder i högtalarna. I helgen väntar tävling i Linköping. En av tävlingsdeltagarna är 15-åriga Joanna Altblom. Även hon har varit engagerad i konståkning sedan tidiga år, hennes mamma var tränare inom konståkning och eftersom hon tyckte att det var roligt har hon fortsatt. Genom åren har hon deltagit i en hel del tävlingar.

– Jag har tävlat sedan jag var sju år gammal, flera gånger per år. Den bästa placeringen jag fått är första plats, berättar hon.

Eftersom det är ont om ledare försöker Theresia få eleverna att testa på att vara ledare. Nya ledare är enda sättet att få sporten att leva vidare. Joanna har redan fått känna på hur det är att leda en grupp skridskoåkare.

– Jag är ledare inom Mälarstadens konståkningsklubbs skridskoskola och sedan förra året även för bandyskolan i Tillberga, berättar hon.

För att börja sin tränarkarriär måste man enligt Svenska konståkningsförbundet vara minst 14 år gammal. Joanna har en grundutbildning som tränare i konståkning. Att vara tränare är något som Joanna vill fortsätta satsa på.

Tjejerna på isen är duktiga, men mycket övning ligger bakom.

– För att bli bra på konståkning måste man vara fruktansvärt envis, man ska orka nöta samma sak om och om igen. Det handlar om teknik. Man måste även ha ett bra psyke för att klara av tävlingssituationerna, säger Theresia.

Annons: