När bonden själv får berätta

Grisbonden Jeanette Elander skall medverka i en kampanj för Svenskt kött. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

ÄS/VÄSTERÅS Nu skall svenska köttbönder själva berätta om varför det är bättre att välja svenskt, i en kampanj från Svenskt kött som via annonser i mat- och livsstilsmagasin och på sociala medier propagerar för detta. En av bönderna är Jeanette Elander, grisbonde på Viggby och Äs gård utanför Västerås.

På gården har man under ett år 8 000 grisar från födsel till slakt. Men det har inte alltid varit så på gården.

– Det är min mans föräldragård och de bedrev spannmålsodling. Men år 1992 blev det ett uppsving för suggningen i Västmanland. Vi hängde på som ett sätt att skapa utveckling på gården plus att det skapade arbetstillfällen, berättar Jeanette.

Det första grishuset byggdes 1992 och sedan dess har ett grishus tillkommit vart femte år.

I höstas fick hon besök av kocken Filip Poon som på initiativ av Svenskt kött reste runt bland svenska gårdar för att lära sig mer om djuruppfödning.

– De tog bilder och fastnade väl för detta. De hörde av sig och frågade om jag ville vara med – och visst, jag är intresserad av att berätta och informera.

Detta görs ändå kontinuerligt på gården – bland andra Icafolk har varit på besök. Och som en tanke visar det sig att det finns lika många Icabutiker som det finns grisgårdar i Sverige – 1 300.

Kampanjen skall pågå mellan januari och mars men Jeanette hade gärna sett en längre tid.

– Ja, människor glömmer så fort. Håller man inte igång en kampanj och diskussion glömmer människor snart. Sociala medier är bra i det fallet medan tv-reklam är dyrt och bara visas en kort period.

– Vi tar gärna emot besök för att visa vad svensk grisuppfödning innebär. Svenskt kött har mervärden men det är inte lätt för konsumenten att se skillnaden.

Märket Svenskt kött tycker hon är extra viktigt. Den märkningen garanterar att djuret är fött, uppfött, slaktat, förädlat och paketerat i Sverige. Att bara sätta en flagga i frysdisken utgör ingen garanti för att det är svenskt. Men ser man märket kan man känna sig trygg, anser Jeanette.

– Eftersom två tredjedelar av en gris blir till charkkött är det extra viktigt med märkningen.

Hon tycker att lagar och regler är bra i Sverige även om det inneburit att vi i Sverige har tappat mest produktion i hela EU.

– Vi föder upp grisar utan antibiotika – det använder vi bara om något djur blir sjukt. Och ta bara en sådan sak som gödsel. Det är en tillgång för oss då vi har mycket åkrar och biogasbussarna i Västerås drivs delvis av våra grisar. Det blir ett kretslopp som man inte har någon annanstans. I Belgien, exempelvis, exporterar man gödsel för stora summor då de inte har någonstans att göra av den.

Hon berättar varmt och målande om Sveriges stora marker där djur kan beta och håller det vackra landskapet öppet.

– Det får vi på köpet när vi köper handlar svenskt kött. Därför har vi en vacker natur i Sverige.