Klimatet påverkar djurskötseln

Forskare har kommit fram till att allt mildare vintrar gör att tjälen inte går tillräckligt djupt. Stefan Idhamre märker dock ingen större skillnad mot då han började med köttdjur för 18 år sedan. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

VÄSTERBY/SALA Forskare på SLU och JTI släppte nyligen en rapport om utomhusgående köttdjur kontra klimatförändringen. Det har stora fördelar för ekonomin och djurvälfärden, men miljömässigt är det inte lika lyckat, visar det sig.

Annons:

Enligt forskarna på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, kräver klimatförändringarna redan nu förändrad och anpassad skötsel av hästar, kor och andra djur som hålls utomhus även vintertid.

Att ha djuren utomhus ger stora fördelar för ekonomin och djurvälfärden men miljömässigt är det inte så bra, främst beroende på att allt mildare vintrar gör att tjälen inte går tillräckligt djupt ned i marken.

På Stefan Idhamres gård utanför Västerfärnebo går 35 köttdjur, kvigor och en avelstjur ute året om och har så gjort under de 18 år Stefan haft köttdjur. De är av raserna aberdeen angus, simmental och charolais.

Utanför stallet, dit djuren kan dra sig tillbaka och vila eller ta skydd för vädret, har Stefan gjutit en betongplatta vilket underlättar att hålla rent. Men han har inte märkt så mycket av klimatförändringen.

– För några år sedan var det bra vintrar med tjäle och mycket snö men nej, jag märker inte så stor skillnad nu mot då jag började. Visst, det fryser inte till ordentligt men just nu är det perfekt, tycker han.

När vintrarna är milda och regniga blir tjäldjupet mindre, marken får helt enkelt sämre bärighet. Marken trampas då lättare sönder av tunga djur och det blir svårt att utfodra och mocka med tunga maskiner. Men mycket av det problemet har Stefan löst med den gjutna bottenplattan.

– Fodret kör jag in från andra sidan så jag slipper åka in med tunga maskiner.

Det negativa som forskarna hittade var att de totala förlusterna över en vinter av fosfor och kväve blev större än normalt. Det var exempelvis tio gånger mer fosfor än vad som normalt förloras på åkermark. Fosfor kan ge upphov till ökad algtillväxt i vattendrag. Men då det gäller det ekonomiska utfallet är det alltså positivt att ha djuren utomhus året om. Årskostnaden per djur visade sig bli bara hälften av att ha en traditionell ligghall. 1 500 kronor mot 3 000 kronor. Men miljöbelastningen i form av söndertrampad mark och växtnäringsläckage genom ytavrinning blev stor.

– Nej, det är inget som jag som enskild bonde märker något av. Visst är marken lerig men jag tycker inte det är värre än vanligt. Det har ju trots allt varit några stötar i vinter då det varit riktigt kallt och jag skulle gärna se att det skulle kunna vara kallare en längre tid, tycker Stefan.

Men han undviker att köra in med tunga fordon i hagen.

– Jag kan tänka mig att traktorn skulle gräva ned sig så jag undviker det. Men jag kör in på plattan och skopar rent, det är inga problem.

Att bygga en stallbyggnad står dock för en stor del av kostnaden i nötköttsproduktion.

– Ja, det är dyrt att bygga hallar men det finns exempelvis tält att sätta upp och så finns det billiga båghallar. Men har man dem i hagen måste man ändå köra in
i hagen och kladda.

Forskarna kom också fram till att utomhusdrift kan underlätta för lantbrukare med befintlig besättning att snabbt utöka sin verksamhet och locka nya producenter att börja med köttproduktion. Och som av en tanke går Stefan och funderar på att utöka besättningen. Men först är det dags för kalvning på gården – ett 30-tal nya kalvar skall snart se dagens ljus.

Annons: