Inget biljettfusk i Skinnskatteberg

Textstorlek:
Annons:

Vi var på söndagen i Skinnskatteberg för att se Expedition Babben av och med Babben Larsson. Hon höll sin föreställning i Folkets hus då hon valt att göra en turné på små platser på landsbygden och i intima lokaler. Fyra orter i varje län är inbokade och turnén kommer att ta två år i anspråk.

Jag har tidigare noterat och skrivit om förfarandet då man köper tågbiljetter via mobilen och hur man får visa upp mobilen för tågvärden istället för en fysisk biljett som konduktören förr klippte i. Samma var det här, biljetten till Babben beställdes via nätet och eftersom man i dag har tillgång till internet i mobilen får man den där. Men jag valde att skriva ut den på papper. Och då undrar man över vissa saker.

Biljettpriset var 320 kronor, det är okey, men sedan fanns det också en serviceavgift på 30 kronor. För vad då? Jag fick ingen service. Biljetten fick jag knappa mig fram till själv utan hjälp och dessutom skriva ut den på min egen skrivare. Jag undrar, vad ingår i servicen? Jag använde egna färgpatroner och eget papper – jag borde ha betalt för utebliven service. Överst på biljetten stod det: Jag är din biljett, tappa inte bort mig!

Det fick mig att fundera. Ibland läser man om hur populära artister lockar fler åskådare än vad som går in i lokalen. Och det är inte konstigt med detta förfarande, jag hade kunnat skriva ut hur många biljetter som helst och sålt för en billig slant i Skinnskatteberg. Nu invänder väl någon att någon kontroll måste det väl finnas? Nej, inte i Skinnskatteberg i söndags. Mannen i entrén tittade bara på ”papperet”, för ett sådant var det ju egentligen bara. Han rev biljetterna lite i hörnet. Om det var våra biljetter hade han inte en aning om.

En affärsidé, tänkte man ju spontant. Eftersom Babben bara uppträder i små lokaler under turnén vilka säkert blir utsålda måste det ju finnas en marknad. I kanten på biljetten finns en ean-kod vilken förmodligen är den som skall scannas för att kolla äktheten och att just den biljetten är min.

Men det hände inte i Skinnskatteberg och det är säkert inte unikt. Det är förmodligen likadant överallt. På föreställningen frågade Babben var besökarna var ifrån. En person var från Köping och det fick mig att fundera. Dagen före hade Babben varit i Himmeta vilken ju ligger utanför Köping. Tänk om det var slutsålt där vilket föranledde personen från Köping att bege sig till Skinnskatteberg. Där kanske det funnits en svartabörsmarknad på lördagen.

Jag vill ju så klart inte uppmana till svartabörshandel utan kan bara konstatera hur sårbart det här med datorer är. Jag har inte varit på något större evenemang på exempelvis Globen i Stockholm på många år. Men jag antar att man beställer sina biljetter på samma vis. Inte undra på att stora konserter med populära artister ibland blir föremål för publikskandaler där människor inte kommer in fast de har biljetter.

Babben då, hur var hon? Jo, rolig, oerhört rolig. Folk skrattade så de grät då igenkänningsfaktorn var stor. Speciellt en kvinna bakom oss avslöjade sig ideligen med att alltid inleda skrattet med ett högt skrik. Vad hon skrattade åt lämpar sig inte att återge i denna tidning. Men så mycket kan jag avslöja att det handlade om rakhyvlar, trekanter och hårda saker hos män.

Men det här med biljetten får en att fundera. Fast på små orter är det väl ingen som lurar någon – här är vi väl alla ärliga?

Annons: