Minister ville höra på lärdomar av branden

Inrikesminister Anders Ygeman (S) och landshövding Minoo Akhtarzand lyssnade till vad kommunalråden från Surahammar, Sala, Norberg och Fagersta hade att säga om arbetet under skogsbranden 2014.​ Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

HÄLLESKOGSBRÄNNAN Nyligen besökte inrikesminister Anders Ygeman (S) naturreservatet Hälleskogsbrännan. Som ansvarig för landets krisberedskap ville han höra Länsstyrelsens och kommunernas erfarenheter av branden. Själv var han tagen av det han fick se.

Hittills har besökare – 5 000 sedan 4 oktober då reservatet öpnnades för allmänheten – bara kunnat åka genom naturreservatet via den så kallade Riksettan – vägen mellan Gammelby i Surahammars kommun och Hörnsjöfors i Sala kommun.

Men detta skall utökas och det kommer att bli 50 kilometer väg genom området.

Inrikesminister Anders Ygeman blev bland de första att se brandområdet utefter den nya vägen.

– Det är första gången jag är i brandområdet och det var riktigt spännande att se. Jag hade väntat mig, eller rättare sagt, hade sett framför mig brända träd och bränd mark. Som man ser en skogsbrand. Men här finns ju inget kvar, allt är bara sten och liknar mest ett månlandskap, tyckte Ygeman.

Under brandens förlopp sensommaren 2014 följde han branden via medierna. Nu ville han bilda sig en uppfattning av inblandade vid en katastrof av denna omfattning.

Därför besökte han Västmanland och började dagen på Länsstyrelsen.

– Där diskuterade vi hur räddningstjänsten kan organiseras, vilka förändringar som kan göras för att göra samordningen bättre. Här blev det ju konflikter och frågor om vem som skall göra vad. Det är viktigt att åtgärder inte leder till andra brister.

Ministern hade läst slutrapporten om skogsbranden som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kom med för två veckor sedan. Det var bland annat därför han besökte Västmanland i förra veckan.

Rapporten handlade bland annat om kritiken vad gäller bristande kommunikation och samarbetet mellan de olika räddningstjänsterna.

Han tycker att räddningstjänsten måste jobba mer enhetligt om den skall fortsätta vara kommunal.

– I MSB:s slutrapport är det 26 olika utredningar som tas upp. När det gäller den delen av rapporten pekar den på att räddningstjänsten är kommunal men är samordnad på en mängd olika sätt. Där behövs mer enhetlighet.

– Huruvida räddningstjänsten skall vara kommunal eller inte kommer regeringen att tillsätta en utredning om. Man måste ha en enhetlig form för att samverka räddningstjänster emellan.

På plats i Hälleskogsbrännan fanns också kommunalråd från de fyra berörda kommunerna. Åsa Eriksson (S) från Norberg, Marino Wallsten (S) från Fagersta, Tobias Nordlander (S) från Surahammar. Men från Sala kom inte kommunstyrelsens ordförande Carola Gunnarsson (C) utan dåvarande kommunalrådet Per-Olov Rapp (S).

– Carola skickade hit mig då hon är upptagen på annat håll. Det var ju ändå jag som hade ansvaret under branden, förklarade Rapp.

Han beskriver hur det var under branden, hur man först talade om ”bara” en skogsbrand för att sedan se det hela utmynna i en katastrof.

– Det var jobbigt, man kom i säng sent och så upp tidigt på morgonen. Det hela var som en krigszon – ja, det var en påfrestning för alla berörda. Vi måste ändra principerna för krisberedskapen. I skarpt läge säger alla att det inte är min boll. Vi måste vara bättre förberedda på det oväntade och jag hoppas att vi har lärt oss en läxa, sade Per-Olov Rapp.

Även om han säger att situationen var overklig så är han ändå, med facit i hand, nöjd med att man i Sala snabbt fick igång en krisledning och en stab.

– Vi lade politiken åt sidan och löste problemen över partigränserna. Vi gav ett bra stöd till dem som behövde det – ja, det var en slagkraftig stab.

Men han efterlyser dokument och regler för hur en krissituation likt denna skall behandlas.

– Vi fick dock en värdefull erfarenhet av hur man bemöter människor i kris vilket vi har nytta av nu under rådande flyktingsituation. Men det var inget vi önskade oss, avslutade Rapp.

Norbergs kommunalråd, Åsa Eriksson, efterlyste någon som trycker på knappen – ett aktivt ledarskap helt enkelt.

– Man måste få ett stöd uppifrån och få veta vilka resurser kommunerna kan få av staten. Det är svårt att ställa om från ett civilt samhälle till ett militärt.

Per-Olov Rapp menade att MSB:s roll måste granskas.

– De har en jättestor roll. Vi ville exempelvis ha hjälp med brandflyg men det ville inte MSB ställa upp på utan det skulle kommunerna ta hand om.

– Vi skall jobba vidare med den information vi fått här, lovade Anders Ygeman.