Anlagd skogsbrand främjar mångfald

Textstorlek:

SKINNSKATTEBERG Efter 2014 års stora skogsbrand i Västmanland undrar man om det skall vara nödvändigt med kontrollerade naturvårdsbränningar i länet? Och svaret är ja, det brinner trots allt för lite vilket är nödvändigt för många arter i skogen. 
I förra veckan brändes ett 20 hektar stort område i naturreservatet Lappland i Skinnskatteberg. 

Annons:

Förr var skogsbränder ett naturligt inslag i de flesta barrskogar i landet. För 150 år sedan brann i genomsnitt en procent av den svenska skogsarealen varje år. Men i och med att skogsbruket växte sig större började man släcka de naturliga bränderna allt mer effektivt. När de naturliga bränderna uteblir får arter som är beroende av bränd skog svårt att överleva.

Länsstyrelsen hade väntat länge på gynnsamt väder – det rådde till och med eldningsförbud – för att genomföra naturvårdsbränningen men i torsdags bestämdes det att man kunde köra igång. Luftfuktigheten, vindarna och temperaturen var gynnsamma. Fyra bränningar är planerade i länet i år, i fjol genomfördes en naturvårdsbränning i samma område och sedan återstår två platser i naturreservatet Stora flyten utanför Ramnäs.

– Vi är cirka 15 personer från Länsstyrelsen – vi har tömt halva naturvårdsenheten, säger Anna Fridén, chef på naturvårdsenheten.

Men innan bränningen sattes igång kontrollerade bränningsledare Jan-Inge Tobiasson, till vardags reservatsförvaltare på länsstyrelsen, hur elden skulle bete sig och från vilket håll det blåste. Det gjorde han genom att helt enkelt tända en liten eld med en pinne i mitten för att se hur elden betedde sig. Allt var normalt så det var bara att tända.

Det 20 hektar stora området är omgärdat av myrar men för säkerhets skull vattnade personalen nogsamt runt platsen som skulle brännas. Vattnet pumpades upp från de omkringliggande myrarna. För ändamålet hade fem kilometer slang transporterats ut i området.

Har det inte brunnit tillräckligt i länet, är det inte onödigt att elda på nytt?

– Nej, det är inte onödigt, det finns ett antal arter som behöver nya områden att förflytta sig till. Så gynnar det tallen som stärker sitt skydd och det är en skötsel-åtgärd som funnits med länge, berättar Anna Fridén.

Till de arter som gynnas av en naturvårdsbränning hör bland annat den tretåiga hackspetten, svedjenävan, mosippan och svampen goliatmusseron. Men också många insekter såsom steklarna som kommer och lägger sina ägg då marken kallnat. Men så finns det en insekt som verkligen tänder, om uttrycket tillåts, på brandrök visar det sig.

– Ja, det är rökdansflugan som kommer direkt då den känner röklukt för att föröka sig, säger Fridén.

På plats fanns också räddningschefen i Skinnskatteberg, Kenneth Johansson. Inte för att var bekymrad, tvärtom.

– Nej, jag är bara här av ren nyfikenhet och jag är inte ett dugg rädd för att det skall hända något. Det är skillnad på en kontrollerad brand som denna och en äkta skogsbrand. Här finns allt på plats redan – det finns till och med en helikopter på plats. Om vi larmas ut får vi släpa allt innan vi kan börja släcka. Men visst, det är oerhört torrt, lägger Kenneth Johansson i alla fall till.

Naturvårdsbränningen i Lappland ingår i det femåriga projektet Life Taiga och förberedelserna för torsdagens bränning har pågått sedan i början på maj. I projektet som skall pågå mellan 2015 och 2019 deltar 14 län. Med en budget på 100 miljoner kronor från EU och Naturvårdsverket är Life Taiga ett av de största projekten i sitt slag. De medverkande länen kommer att genomföra cirka 120 kontrollerade naturvårdsbränningar.

Förutom de fyra nämnda bränningarna kommer Länsstyrelsen Västmanland att genomföra åtta naturvårdsbränningar under hela projektperioden.

Personalen som är brandutbildad fick ett långt arbetspass.

– Ja, vi kommer att tälta över natten och gå brandvakter, eventuellt blir det folk kvar även dygnet efter, säger Anna Fridén och backar då en gran i närheten sprakar till som ett tomtebloss.

Annons: