Okända stenåldersfynd kom i dagen efter branden

Kvartsen lyser vit som snö i den brända marken. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:
Annons:

ARKEOLOGI Redan då den stora skogsbranden rasade år 2014 gjordes flygningar över området. Då såg personal från Skogsstyrelsen mängder med vita stora askringar – rester av kolmilor varav många inte var kända. 

   Men senare gjordes, vilket länsstyrelsen misstänkte, också äldre fynd än så, från så tidigt som stenålder – 10 000 år sedan. 

Före branden fanns 60 registrerade fornminnen i brandområdet.

Nu har inventerare kunnat konstatera att området är ett hårt utnyttjat landskap mellan åren 1500-talet fram till 1950-talet med framför allt kolmilor.

– Här har funnits mycket skog och vattendrag. Man har grävt kanaler för hammare, sågar och kvarnar. Härifrån har man förr levererat mängder med kol, bland annat till Ängelsberg där det användes vid hyttorna och inom bergsbruket. Och det var många som arbetade inom det nu brända området, berättar antikvarie Anna Onsten-Molander.

Som fornlämning räknas fynd som är daterade före år 1850 och som är varaktigt övergivna.

Ett ålderdomligt järnbruk som ännu är i drift räknas inte som fornlämning i lagens mening, medan en hyttruin från samma tid gör det.

Allt man såg från luften vid överflygningar gjorde att man på länsstyrelsen insåg att området måste inventeras och det snabbt då den brända skogen skulle avverkas.

– Avverkningen skulle gå i rasande takt och vi var med vid diskussionerna om avverkningen. Bland annat undrade vi om tidigare kända lämningar skulle komma till skada. Då vi flög över området insåg vi hur mycket som inte var känt. Vi sökte pengar från Riksantikvarieämbetet och vi fick hälften av det vi sökte – vi fick en miljon kronor.

Det fanns även en misstanke om lämningar från stenåldern från vilken det inte fanns några fynd alls i området sedan tidigare.

– Det borde finnas resonerade vi, för så fort inlandsisen smälte kom det människor invandrande, berättar Anna Onsten-Molander.

Men detta sorterar inte under kulturmiljölagen så det blev förseningar under förra året innan man kom igång på allvar med fördjupande inventeringar av eventuella stenåldersfynd.

Bidragspengarna delas ut på årsbasis så man var tvungen att komma igång.

– Vi anställde tre inventerare – experter som skulle titta efter stenåldersplatser och övriga historiska lämningar. Sådana tjänster köper vi in och alla har stor erfarenhet av inventeringsarbete gällande stenålder. Två var med vid inventeringen efter skogsbranden i Tyresta i Stockholm och den tredje är duktig på kulturhistoria i allmänhet.

Under hela november i fjol inventerades det intensivt.

– Vi inventerade så mycket vi hann.

Hur vet man då var man skall leta?

– Vi vet att havet på denna tid sträckte sig långt upp i Mälardalen så man letar helt enkelt på kullar och upphöjningar som kanske varit öar en gång. Det var på sådana platser vi hade misstankar om att kunna göra fynd, berättar Onsten-Molander.

– På en stenåldersplats hittar man också kvarts som är bearbetad av människor. Hon tycker att det varit spännande och intressant men framför allt har man fått mycket ny kunskap.

– Det är viktigt att tydliggöra lämningarna så de inte skadas i ett framtida skogsbruk – att vi lyckas förmedla fynden lokalt och för intressegrupper.

Hittills har man funnit 12-15 stenåldersplatser varav två vid sjön Snyten i Norberg.

– Två platser är otydliga.

I dagsläget finns inga planer på utgrävningar men på två platser skall man titta lite mer ingående.

Under våren inventerades det klart för i år. Det kommer att göras nedslag längre fram men allt skall vara färdiginventerat den sista september.

– Det finns ytterligare lämningar men av det vi hittat har vi fått nya kunskaper.

 

Annons: