Röd jord blir till järn

Textstorlek:

Lapphyttan i Norberg i all ära men Röda jorden i Riddarhyttan har fler år på nacken. Här har järn framställts ända sedan 300-talet före Kristus. En arkeolog kom dock fram till att de äldsta ugnarna som hittats har ytterligare 400 år på nacken.

Den nionde augusti är det dags för Röda jordens dag utanför Riddarhyttan då man kan få uppleva hur järn framställdes i blästerugnar, genom Riddarhyttans hembygds- och intresseförenings försorg, en gång i tiden. Här, mitt i storskogen, ligger alltså en historisk plats och det är inte utan att man undrar hur det hela upptäcktes.

Svaret är att man i slutet av 1950-talet hittade slaggrester vid en skogsavverkning och man kunde konstatera förekomsten av järnframställning på platsen. Det var under en rotvälta som rester av slagg kom i dagern. En av eldsjälarna är Karl-Åke Nordebring som ansvarade för arrangemanget och platsen i 15 år.

– Det var under en rotvälta man hittade slagg, berättar Karl-Åke och fortsätter:

– Den första arkeologen, Inga Serning, kom hit på 1960-talet men det var först i början på 1980-talet som en ordentlig utgrävning gjordes av Viking Vedberg. Han hittade ingenting förutom bränd röd jord. Vid Igeltjärn en bit bort hittade han metertjocka lager. Det enda fyndet av verktyg här är en holkyxa som väger 400 gram.

Åren 1982 till 1983 byggdes en rekonstruktion av en blästerugn upp på platsen och det gjordes försökssmältar.

– Det var fotoklubben som drev det hela först men jag tyckte det var bättre om hembygdsföreningen gjorde det och så blev det.

Under 1980-talet byggdes rekonstruktionen av området upp bit för bit med ugn och olika stationer, åtta stycken, för besökare att prova på och lära sig mer.

– Vi arbetade med detta på 25 heldagar och vi var åtta personer som engagerade oss i detta.

Röda jordens dag är alltid första söndagen i augusti och i år infaller den alltså den nionde augusti. Övriga tider på året tas bokade grupper emot som vill prova på järnframställning.

– Det är speciellt roligt med intresserade ungdomar – roligast är det med åttan, nian och gymnasiet. Sjuorna är mest intresserade av varandra, ler Karl-Åke.

Besökarna kommer från bland annat Stockholm, Västerås och Lindesberg.

– Jag hade fantastiska år här då jag hade ansvaret, det var hela tiden positivt. Men jag åkte också runt och berättade om Röda jorden. Mest saknar jag skolorna.

Den nionde juli arrangerades också en dag med framställning av järn då Röda jorden ingår i Ekomuseum Bergslagen som firar 30 år i år.

– Då hade vi cirka 100 besökare här, säger Karl-Åke och visar upp en rejäl järnklump som man lyckades få fram under dagen.

– I mitten på 1980-talet hade vi någon gång 700 besökare men numera brukar det röra sig om några hundra.

Men den som väntar sig rinnande järn får tänka om.

– Nej, vi kommer hit vid sjutiden på morgonen och tänder ugnen vilken vi driver med en bälg. Och det som kommer fram är inte rinnande utan mer som en degklump. En smälta tar mellan sju och åtta timmar.

Varför det heter blästerugn förklarar Karl-Åke med att man blåser in luft i ugnen via en bälg. Ugnen var cirka 90 centimeter djup och cirka 40 centimeter i diameter. Och själva smältan förbereds genom att den röda jorden rostas på en plåt över en eld där temperaturen är på 700 grader.

– Orostat innehåller jorden ungefär 30 till 35 procents järnhalt. Ugnen får vi upp till cirka 1 300 grader men för att få järnet att rinna måste det bli 1 400 grader.

Röda jorden är alltså landets äldsta, åtminstone Bergslagens äldsta, plats där det framställts järn. Men det finns äldre ute i världen.

– Ja, i Asien har man hittat platser som är så gamla som 1 500 år före vår tideräkning.

Jan Å Johansson