Hotad planta från Västerås

En ny genbank i Skåne ska bevara äldre blomsorter, träd och buskar. Foto: Getty Images/iStockphoto
Textstorlek:
Annons:

TRÄDGÅRD Få vet vad de heter eller hur länge de funnits här. Många av våra gamla trädgårdsväxter lever ett undanskymt liv vid torp och trädgårdar och riskerar dö ut. Men nu får hundratals blommor, buskar och träd nytt liv – tack vare en världsunik genbank i Skåne.

År 1906 drabbas en kvinna i Västeråstrakten av lungsot och dör.

Vid begravningen pryds hennes kista av vitpytta – en väl förgrenad, låg växt med mängder av små vita krusiga blommor.

Den avlidnas dotter, vid tillfället bara 14 år, låter plantan från barndomshemmets trädgård följa med när hon gifter sig.

– Hon tog med den här som ett minne av sin mamma, berättar hortonom Karin Persson som samordnar landets enda genbank för trädgårdsväxter.

Tack vare en donator står den blommande vitpyttan från Västerås i dag planterad i skånska Alnarp – tillsammans med hundratals andra vegetativt förökade trädgårdsväxter som fallit i glömska i vårt land.

Fram tills nu.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under flera års tid letat land och rike runt i jakten på unikt material.

De icke fröodlade växterna, som fruktträd och rosor, prydnadsbuskar, perenner och köksväxter, kommer från och med nu aktivt att bevaras för framtiden
i den nyöppnade genbanken.

– Det är växter som inte längre finns i handeln. Tar inte vi hand om dem så lär de försvinna för evigt, för det går inte att återskapa en växt som väl försvunnit. För många av dem är det sista chansen, säger Karin Persson.

På ett 4,5 hektar stort område har forskarna planterat ut cirka 2 200 trädgårdsväxter – sort för sort.

Här står ett päronträd som kan spåras tillbaka till 1500-talet. Den bortglömda poppeln, ett pampigt träd som var populärt ute i landets parker under första halvan av 1900-talet, har fått en ny chans här.

I en av odlingsbäddarna blommar en vit blåklocka som en gång i tiden prydde författaren Selma Lagerlöfs rabatt i Falun där hon bodde under tio år.

– Den vårdade hon ömt i sin trädgård. Plantan kommer ursprungligen från en grannby, men om hon köpte eller fick den vet vi inte.

Inget av det som växer i genbanken har saluförts ute i handeln senare än tiden runt andra världskriget.

Många växter är betydligt äldre än så. Den äldsta humlesorten här är från 1600-talet.

När det gäller lökar och perenner har forskarna i de flesta fall bara lyckats kartlägga växternas specifika ursprung och historia till tiden runt 1930-talet.

– Folk kommer inte ihåg längre än så, och den generation som skulle kunna berätta finns inte kvar i livet. Men troligtvis är växterna äldre.

Anna Karolina Eriksson/TT

Annons: