Kvalster ger merarbete – men det finns bra bot

Textstorlek:
Annons:

MUNKTORP Det skulle ha kunnat bli en bisyssla för Charlott Ristikartano men hon ville annat. Hon sade helt enkelt upp sig som kemiingenjör på Vafab miljö i Västerås och satsade istället fullt ut på sin biodling. Att jobba naturligt anser hon passar henne bättre men det finns ett smolk i bägaren – varroakvalstret. 

Charlott valde att sluta på Vafab miljö år 2011 där hon arbetade med miljöfarligt avfall. Ett intressant jobb förvisso men hon ville annat även om det också är ett sätt att så att säga bistå naturen.

– Jag har alltid drömt om att kunna försörja mig på landet – det är så härligt att vara ute i naturen, säger Charlott.

Och visst är det i naturen hon bor, i en stuga 500 meter från föräldrahemmet i Munktorps Ekeby. Dock är det ett boende sommartid, på vintern flyttar hon och maken in till lägenheten i Kolbäck.

– Det är bra att få se lite civilisation, skrattar hon.

Men sommartid är det alltså Katrinelunds bigård som gäller sedan fem år tillbaka.

– Det var mycket investeringar att starta bigården, mer än jag förstod från början. På hobbynivå kanske man klarar sig med en investering på 20 000 kronor men jag har 70 kupor. Och ännu har det inte gett så mycket men jag hoppas kunna ta ut lön nästa år eller året efter.

I biodlingen finns det alltså 70 kupor just nu fördelade på olika platser. Och varje kupa kan innehålla 60 000 bin så det blir med lite snabb huvudräkning 4,2 miljoner bin att hålla reda på. Låter mycket för en lekman men Charlott funderar på att dubblera antalet – lite drygt.

– I år har det varit en perfekt sommar. Det som ger mest honung här är vitklöver. Vitklövern kräver värme för att producera nektar. Det har varit svala nätter senaste tiden, men vitklövern verkar ge en del nektar ändå.

Charlott visar något som i branschen kallas drag. Hon öppnar en kupa och tar ut en ram som det droppar honung ur i mängder.

– Det tar ett tag innan bina drivit ur vattnet ur honungen så den blir mer trögflytande. Men detta är fint för vid bra drag kan bina dra in flera kilo honung per dag. Det tog dock tid innan jag förstod att det kan skifta från dag till dag med väder och blommor.

Vid ett av bisamhällena har Charlott en stor åker med vitklöver. Hon och lantbrukaren som äger marken lever i symbios skulle man kunna säga. Bina tar nektar från klövern och pollinerar då densamma och Charlott får honung. Ett naturens kretslopp. Men hon har, likt många som lever på vad naturen ger, märkt av klimatförändringen.

– Klövern var tidig i år – huvuddraget brukar vara under andra halvan av juli. Men nu har det redan blommat ett tag. Man får hoppas på rallarros och lind lite senare.

Men de största hoten mot bisamhällen är något helt annat. Charlott tar fram en ram där det finns larver och hittar snart något litet som rör sig på en drönarlarv. Det är ett varroakvalster och de föredrar drönarlarver. De måste bort för om de blir tillräckligt talrika skapas ett stort antal missbildade bin som inte bidrar till samhället. Och förlusten av nyttiga bin bidrar till att samhället helt enkelt går under.

– Kvalstret har gjort att jag fått ett merarbete men det finns bra metoder för att hantera det.

Kvalstret går dock att bekämpa på naturlig väg. Man kan använda myrsyra, mjölksyra och oxalsyra vilka finns naturligt i honung, mjölkprodukter och i rabarber, men i låga halter. Vid bekämpning av kvalster behövs högre koncentrationer. Efter att honungen skördats kan man lägga en trasa indränkt med myrsyra ovanpå ramarna.

– På hösten använder jag en oxalsyralösning blandat med socker som man droppar på bina. Då får samhället en bra start på våren eftersom de flesta kvalstren då är borta. Men är bina redan skadade av kvalster så kan samhället ändå gå under på vintern. Så det viktigaste är att hålla antalet kvalster på en låg nivå.

Ännu värre är amerikansk yngelröta. Om man får det i sitt samhälle har man problem. Har man fått in det i bisamhället måste det anmälas hos länsstyrelsen och samhället måste förstöras. Och allt material som varit i kontakt med bisamhället måste saneras. Men det sistnämnda har ännu inte drabbat Charlott.

 

Annons: