Möt hotade urdjur i Avesta

Textstorlek:

Avesta Stora, ståtliga och vackra. Visenterna har gått på jorden sedan urminnes tider men har sedan länge varit utrotningshotade.

55 av de kvarvarande finns idag på farmen i Avesta.

Djurskötaren Rikard Wiklund tar hand om de stora, mörkbruna djuren året runt. Han kan namnen på varenda visent och matar de med bark, löv och gräs och ser till att de mår bra.

Idag har han med sig björkkvistar till några av de ettåriga kalvarna.

–Det här är som godis för dem.

Han sticker in några kvistar mellan träbalkarna in till hagen.

Visenterna äter nöjt och trots de stora musklerna, arga ögonen och vassa hornen, har flocken ett respektingivande lugn omkring sig.

–De är väldigt tuffa djur, jag tror att de är helt omöjliga att få tama. Tillskillnad från ”vanliga” kor är de inga kelgrisar direkt, säger Rikard och pekar på en visenthona som nyligen fött en cirka 30 kilo tung kalv.

–Hade du tillexempel gått in i hagen nu när kalven är i närheten hade mamman blivit helt tokig.

Han berättar att det är just flockens äldsta hona som leder visentflocken. Resten av gruppen består av andra honor och kalvar.

– Tjurarna håller sig undan tills det är dags för brunst. Då blir de helt vilda. De blåser upp sig, försöker få upp svansen så högt som möjligt och börjar slåss och strida med andra tjurar, berättar han.

– När honan blivit befruktad tar det, precis som hos människor, nio månader innan kalven föds.

Visenter, eller europeisk bison som de också heter, har funnits i 10 000 tals år. Trots att de ståtliga djuren varken använts som arbetskraft eller till mjölkproduktion har jakten på dem nästan utrotat arten helt. Det var i Polen, strax efter första världskriget, som den allra sista frilevande visenten sköts. Året var 1920 och sedan dess har räddningsarbetare runt om i Europa kämpat hårt för att avla och föda upp djuren på nytt. Tack vare de 54 visenterns som då fanns på olika djurparker runt om i Europa har man idag lyckats få upp antalet till cirka 5 000.

En av de som har ett stort intresse för djurens överlevnad är farmens enhetschef Mikael Jansson. Han berättar att visentfarmen i Avesta funnits sedan 1939 men bara varit öppen för allmänheten sedan 2010. Nio av dem som idag betar på farmen ska snart släppas ut i det fria.

–Här i Sverige har vi inga fria visenter.  Vi skickar i stället några till Rumänien, där får de sedan leva fritt och må bra, säger han.

Elisa Amorelli