Riskområden kartlagda

Träindustriföretaget Setra i Skinnskatteberg ligger lågt vid sjön övre Vätterns strand. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

SKINNSKATTEBERG Nyligen bjöd Länsstyrelsen in kommuner, räddningstjänt, företag och andra aktörer för en informationsdag om riskerna för och av skyfall, översvämning, ras, skred och erosion kring Hedströmmen. Trots midsommarvecka lockade träffen ett 50-tal personer till Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

Länsstyrelsen har tillsammans med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, genomfört en översvämningskartering av Hedströmmen, från länsgränsen mot Dalarna till Mälaren. Och SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram klimatrelaterad riskexponering.

– Detta är den enda riskanalysen som hittills gjorts i Sverige, berättade Erik Bern från MSB som arbetar med översvämningskarteringar.

Riskkarteringar började diskuteras efter Tuvekatastrofen år 1977 på Västkusten där nio personer omkom och där skredet motsvarade 37 fotbollsplaner.

– Vi gör karteringar till kommuner om riskområden och vilka åtgärder som kan göras. Vi började med detta år 1999 och 75 vattendrag är karterade – bland annat Hedströmmen. Kommunerna kan söka statsbidrag för förebyggande åtgärder där det finns 25 miljoner kronor per år att fördela. Det fanns planer på att öka summan till 75 miljoner kronor men de drogs tillbaka för att kunna hantera flyktingströmmen, sade Bern.

Exempel på byggnader som har identifierats som sårbara för naturolyckor är bland andra järnverket i Surahammar, Klockarbergsskolan i Skinnskatteberg, sjukhuset i Sala, sjukhuset i Fagersta och sjukhuset i Köping.

I Arboga kommer det största hotet ifrån översvämning i Arbogaån, likaså i Hallstahammar med Kolbäcksån. I Köping är ras, skred och skyfall de stora riskerna. Men också en översvämning av Mälaren hotar en stor andel byggnader och fastigheter. I Fagersta är det också främst en översvämning i Strömsholms kanal som ökar riskerna för ras och skred. I Sala är det ras, skred och skyfall som hotar främst tätorten. I Skinnskatteberg är det höga flöden i Hedströmmen som kan orsaka ras och skred. Surahammar med orterna Virsbo och Ramnäs har en risk om Kolbäcksån översvämmas. I Norberg är det miljöfarlig verksamhet som kan drabbas vid ras, skred eller skyfall.

– Man skall inte bli nervös över kartorna – det är lätt att övertolka dem, säger Måns Enander på Länsstyrelsen.

Karteringen av Hedströmmen har gjorts av konsultfirman WSP vilket är ett analys och teknikkonsultföretag. Anna Risberg från företaget visade bland annat hur man statistiskt kan bevisa att höga flöden återkommer vart 100:e år.

– På 1500-1700-talen hade vi ett stort antal regnväder och nu är vi på väg in i en sådan period igen. Men vi har kommit fram till att broar kommer att stå kvar vid höga flöden. Träd, buskar och jord kommer däremot att följa med. Men detta antas vid ett sceanrio där alla dammluckor står öppna och att ingen tappning sker genom turbiner, berättade Anna Risberg från företaget.

Efter Hedströmmen finns det 13 dammar och 13 broar.

– Vid värsta scenariot kommer dock fyra av dessa broar att svämmas över.

Måns Enander från Länsstyrelsen berättade att man nu, i och med Hedströmmen, karterat fyra stora vattendrag i länet – Svartån, Kolbäcksån, Arbogaån och nu Hedströmmen.

– Detta är till stor nytta för kommunerna. Det finns mycket som finns i riskzonen om det värsta skulle hända. Många bruk, exempelvis, har naturligt lagts vid vattendrag. Karteringen är alltså intressant för företag men också för räddningstjänst. Och inte minst för kommunerna i deras planering av bebyggelse. Men man skall inte bli nervös då man tittar på kartorna som visar hur långt översvämningarna eventuellt kan nå utan det måste göras en djupare analys, säger Måns Enander.

Nu har man en kartläggning som visar var det finns industrier, markföroreningar, fornlämningar, byggnadsminnen och samhällsviktig infrastruktur som järnvägar och vägar. Kartorna kan nu sammanföras med de kartor som visar var det finns risk för översvämning.

– Det är viktigt för att kommunerna så effektivt som möjligt skall kunna planera och ha beredskap, säger Enander.

Flödesberäkningarna har utförta av SMHI och det hela är ett pilotprojekt.

– Vi är hittills det enda länet som bett SMHI om ett översiktligt material. Vi vill väcka ett intresse för vad som kan hända vid värsta scenario men också mana till fördjupning.

För ändamålet har Länsstyrelsen tagit fram kommunala faktablad och materialet skall fungera utan experthjälp.

– Det är viktigt att förklara vad 100-årsflödet betyder. Risken att övertolka färgerna på kartan finns. Man behöver exempelvis inte riva reningsverket. Materialet innehåller osäkerheter men det måste kunna begripas av icke sakkunniga. Vi har också lagt ut ett webbaserat kartverktyg där även privatpersoner kan gå in och titta.