Stöd till kulturmiljöer

Kulturmiljöerna är betydelsefulla för landsbygden. Foto: Getty Images
Textstorlek:

​I takt med förändrade former för odling och djurhållning har många av odlingslandskapets kulturmiljöer förlorat sina ursprungliga funktioner. För att säkra skötseln behövs väl utformade ersättningar för jordbrukarnas arbete, något som Riksantikvarieämbetet utvärderar i en rapport.

Jordbrukarna gör goda insatser för att vårda ängslador, stenmurar och andra kulturmiljöer. Men skötseln kan trots det bli otillräcklig i förhållande till samhällets mål.

Riksantikvarieämbetet publicerade nyligen rapporten Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Den redovisar en utvärdering som visar att de ersättningar till kulturmiljöer som fanns i tidigare landsbygdsprogram inte var effektiva.

Många jordbrukare uttryckte kritik mot ansökningskrångel och stelbenta stödvillkor och allt färre valde att ansluta sig.

– För att säkra skötseln behövs därför i kommande landsbygdsprogram en ny form av ersättning med större koppling till regionala förutsättningar och till värdet av skötseln, säger utvärderaren Michael Frisk, Riksantikvarieämbetet, i ett pressmeddelande.

Kulturmiljöerna är betydelsefulla för landsbygden genom att de är grund för turism och företagande som inte är direkt kopplade till jordbruksproduktion.

De är ändå beroende av att odlingslandskapet bevaras och utvecklas.

Jordbruksverkets talesperson David Ståhlberg framhåller att det varierade odlingslandskapet är därför ett av jordbrukets starka bidrag till en levande landsbygd.

Rapporten är genomförd inom ramen för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Riksantikvarieämbetets gemensamma regeringsuppdrag, att följa miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).

Även länsstyrelserna deltar i genomförandet av uppdraget.

Rose-Marie Eriksson