Tema: Jord & Skog

Idé om landsbygdsvärn

Elisabet Pettersson, ledamot i regionstyrelsen LRF Mälardalen, tycker att man med erfarenheterna från den stora skogsbranden borde starta ett slags lantvärn. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

Räddningstjänsten i Sala och LRF vill starta ett organiserat samarbete även vid andra katastrofer än den vid den stora skogsbranden. Då, för två år sedan, gjorde lantbrukarna en stor insats vid släckningsarbetet. Likt gamla tiders brandvärn vill man nu starta ett så kallat lantvärn.

Annons:

Elisabet Pettersson, ledamot i regionstyrelsen LRF Mälardalen och boende i Västerfärnebo, är den som initierat det hela tillsammans med räddningschef Göran Cederholm i Sala.

– Förr fanns det skogsvärn och brandvärn och vi hade tänkt oss ett slags landsbygdsvärn. Då fanns det personer som man skulle kunna kalla in vid större händelser. Men det var vid våra funderingar som frågor om ersättning och försäkringar poppade upp, berättar Elisabet.

I maj i fjol tog hon tag i de båda frågorna och började undersöka hur det egentligen ligger till.

– Vi lantbrukare har ofta mycket maskiner och kan rycka in, inte bara vid skogsbränder, utan även vid snöröjning så exempelvis hemtjänsten kan ta sig fram eller vid översvämning och om någon ladugård skulle börja brinna.

Hon tycker det vore bra om räddningstjänsten hade en ringkedja där man alltid kunde få tag på någon vid skarpt läge.

– Jag kontrollera att man verkligen är ordentligt försäkrad både när det gäller maskiner och människor. För maskiner har de flesta försäkrat men gäller den vid en extraordinär situation, undrar Elisabet Pettersson?

Räddningschef Göran Cederholm berättar att privatpersoner inte har någon tjänsteplikt.

– Men engageras man frivilligt i ett skarpt läge har man försäkringsskyddet inskrivet i Socialförsäkringsbalken. Men skulle man, vare sig frivilligheten är spontan eller organiserad, engageras vid en extraordinär händelse har man inget generellt försäkringsskydd, berättar Cederholm och tillägger:

– Regeringen kan ge ett uppdrag, en förordning, och då omfattas man av samma skydd som i Socialförsäkringsbalken. Problemet är bara att man aldrig tagit fram någon förordning så därför har det aldrig blivit provat.

Av Socialförsäkringsbalkens sjunde kapitel, paragraf tre, framgår det att det finns utrymme för att låta frivilligheten omfattas av personskadeskyddet även i andra fall än de som omfattas av lagen om skydd mot olyckor, LSO. Detta förstärks ytterligare i 43:e kapitlet 21:a paragrafen där det refereras till Socialförsäkringsbalkens sjunde kapitel.

– Men det saknas en föreskrift om i vilka fall 43:e kapitlet skall tillämpas, säger Göran Cederholm.

Eftersom regeringen inte utgett någon föreskrift och inte heller har bestämt någon myndighet som skall göra detta innebär det enligt Cederholm att den möjlighet som finns för skydd i Socialförsäkringsbalken ännu så länge är outnyttjad.

– Om det fanns en föreskrift som hanterar frivillighetens personskadeskydd skulle det öppna möjligheter för kommunen att på ett enkelt sätt koppla frivilligheten till sin planering för hantering av extraordinära händelser. Försäkringsfrågan är stötestenen.

Men i Sala kommun har man utökat sin personalskadeförsäkring vilken man har tecknat för 50 personer. Dock inga namngivna eller utvalda personer utan man kallar in de man anser är relevanta vid olika händelser.

– Förhoppningen är att frågan snart hamnar hos regeringen. Jag har skickat en skrivelse till regeringskansliet och personen där sade att han tyckte det var bra men att han inte kunde göra något. Vi pratar ju mer och mer om frivillighet men det är inte helt enkelt, tycker Cederholm.

Nu är det Sala det handlar om men även i andra delar av landet är man intresserad av frågan.

– Vi hänvisar till lokala LRF-avdelningar. I fjol var jag i Jämtland och där är de på gång med en kedja som de kallar Overall. Tanken är att det skall bli rikstäckande via LRF, säger Elisabet Pettersson.

Annons: