Samhällsvägledning i flera kommuner

Rose-Hanna Pye och Samira Nori från Samhälls Vägledarna i Västerås bjöd besökarna på godis under Kulturnatten. Foto: Lisa Parland
Textstorlek:

Det mycket populära projektet Samhälls Vägledarna, som funnits i Västerås sedan november kommer nu också till Norberg. Sedan står Fagersta och Skinnskatteberg på tur.

Satsningen i Norberg är möjlig tack vare ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen och Norbergs kommun. Invigningen blir den 28 september och lokalerna ligger centralt, mittemot Coop Konsum. En person kommer att anställas på deltid.

Samhälls Vägledarna hjälper människor, i synnerhet nyanlända med myndighetskontakter.

– Vi vägleder in i myndighetsvärlden utan att vara myndighetsberoende förklarar Shpetim Pirraku som är VD på ABF:s dotterbolag Aros Folkbildningstjänst AB och har dragit igång Samhälls Vägledarna.

Det kan röra sig om allt från hur man hittar en viss utbildning till hur man skaffar e-legitimation eller fyller i en blankett från Försäkringskassan eller en ansökan om försörjningsstöd. Många undrar också vad som finns att göra i Västerås.

– Och det finns ju verkligen hur mycket som helst att göra men de som kommer hit har inte nåtts av den informationen säger Shpetim Pirraku.

Det långsiktiga målet är att Samhälls Vägledarna ska finnas i alla länets kommuner.

Man har byggt upp ett samarbete med juristbyrån Woxzia eftersom många ärenden är av juridisk art.

Nu hoppas man kunna göra detsamma med bland annat Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

– Trots att det enda sätt Samhälls Vägledarna marknadsfört sig på är en Facebooksida har mängder av människor hittat till lokalen på Stora Gatan.

– Vi tror att det helt enkelt är så att folk tipsar varandra och att ryktet om att vi finns på så sätt har spridit sig säger Shpetim Pirraku.

Idag finns det en person anställd på Samhälls Vägledarna i Västerås och två språkstöd som är där ett par dagar i veckan. Man samarbetar med tolkutbildningen på Mälardalens högskola och har på så sätt tillgång till 13 språk.

Han betonar att Samhälls Vägledarna inte är någon myndighet och att det är hjälp till självhjälp det handlar om. Man visar hur en blankett ska fyllas i men fyller inte i den åt någon, man berättar vart man ska vända sig för att ställa en fråga men ställer inte frågan åt någon.

– Det finns exempel på människor som åker till akuten när de har ont i huvudet för att de helt enkelt inte vet vad primärvården är och hur den är uppbygd. Sedan läser vi i tidningarna att akuten är överbelastad. Det är ett exempel på hur viktigt det är med information om hur samhället är uppbyggt och fungerar.

Shpetim Pirraku har själv erfarenhet att komma som nyanländ till Sverige.

– Jag kom till metropolen Hallstahammar från Kosovo i före detta Jugoslavien 1992 när jag var 12 år. Det var en minst sagt omvälvande upplevelse. Jag gick grundskolan här och barn suger ju åt sig som svampar och har lättare för att lära sig ett nytt språk. Men för min mamma var det en jätteresa att orientera sig in i en ny värld.

– Vad var den största kulturkrocken?

– Det var svårt att förstå varför så många myndigheter skulle vara involverade i en person. Särskilt som myndigheter var något auktoritärt i hemlandet. Och att man kan skola om sig och byta yrke i princip när som helst i livet var väldigt fascinerande berättar Shpetim Pirraku.

– I mitt hemland valde man ett yrke i tidig vuxenålder och blev oftast kvar där hela livet.

Även om Samhälls vägledarna startade med tanke på behovet hos nyanlända är man precis lika välkommen även om man bott hela sitt liv i Sverige.

– Infödda svenskar kommer väldigt ofta. De kanske frågar om var de ska vända sig för att söka bygglov, eller om pension. Ingen fråga är dum eller för liten.