Livet är starkare än döden

Textstorlek:
Annons:

Den stora branden i Västmanland för två år sedan påverkar människor ännu. Att förlora hela sitt livsverk är en tragedi.

Men mitt i smärtan har också något nytt fötts, nytt liv har trängt undan allt det svarta. Branden var en mänsklig katastrof, men inte en naturkatastrof.

När Ekopark Öjesjöbrännan invigdes nyligen träffade jag flera personer som berättade för mig om sin anknytning till området innan branden och efter branden.

Att bada i Öjesjön går lika bra nu som då. Skillnaden är att innnan branden låg badplatsen på en skuggig plats, berättade Elisabeth Quasthoff, från Fläckebo, för mig. Men nu är det sol hela dagarna.

Och det är som att skogen har fått nya kläder, nu kommer lövskog att dominera istället för tallskog som det var tidigare. Växter och djur har gynnats av branden. Nu kan allmänheten ge sig ut i Ekopark Öjesjöbrännan för att ta del av det nya livet som kommit.

Personligen har jag tyckt att det varit märkligt att folk velat åka ut för att titta på den brända skogen, direkt efter branden. Jag har haft svårt att förstå vilket värde man ser i att titta på något som är så ödelagt och dött, som en fritidssysselsättning.

Kerstin Wistrand, ordförande i Fläckebo hembygdsförening, sa till mig att hon tror att det inte enbart handlade om nyfikenhet utan också om att bearbeta det som hänt.

Men nu, två år senare, kan man se hur livet kommit tillbaka. Även om rester från branden finns kvar, som svartbrända trädstammar, så är det framförallt livet, med den gröna mossan på marken, som dominerar. Livet har övervunnit döden.

Det är som att vissa arter, som gynnas av brand eller är direkt beroende av brand, har väntat på detta tillfälle, sa representanter från Sveaskog under invigningen nyligen.

Under invigningen var Peter Bergman, landskapsekolog på Sveaskog, en av de personer som guidade längs med den 1,2 kilometer Ekoparksleden.

Han berättade på ett humoristiskt och tänkvärt sätt om några av de arter som finns i brandskogen och vad de är bra för.

I Sverige finns 60 000 olika arter som man känner till. ”Behöver vi verkligen alla 60 000 arter?” frågade Peter Bergman. Sedan gjorde han en jämförelse kring en semesterresa där man sitter på ett flygplan med 60 000 muttrar som håller ihop flygplanet. Men plötsligt börjar någon skruva bort mutter efter mutter. Ibland kanske man undrar vad alla arter är bra för och varför de ska finnas.

Men alla behövs.

Så är det väl med oss också, vi människor är som ”muttrar” som behövs. Vi är olika och har olika uppgifter, men alla fyller sin nytta. Tänk på det någon dag då du tror att du inte behövs!

Kanske är man inte alltid så medveten om sin betydelse, men varje människa har en betydelse och är värdefull.

Om man ska bege sig ut i brandskogen så är det läge nu, när livet återvänt. Kanske i helgen?

Nu finns det flera läsvärda skyltar uppsatta i området som man kan hämta kunskap från om naturen i Ekopark Öjesjöbrännan.

Annons: