Rotesoldater i ny bok

Textstorlek:

SALA Hans och Carola Karlsson bodde till för 14 år sedan i soldattorpet Mobergs i Tärna utanför Sala. Där väcktes intresset för rotesoldaternas öden som nu blir bok – Rote-soldaterna i Tärna.

Annons:

– Det hela inleddes med att jag började byforska om Tingvastbo by vilket inbegrep även rotesoldaterna. Och jag fann i dödboken att det på vårt torp fötts en flicka år 1686 så torpet var gammalt, konstaterar Carola.

Intresset för soldattorpen i trakten var väckt.

– När jag fick se detta tänkte jag – vilken historia! Jag visste att det funnits sex soldattorp i Tärna, fortsätter Carola.

Från början var alltså tanken att forska om hela byn och arbetet går till så att Hans skriver ned det Carola forskar fram. Att Tärna är en gammal bygd visar inte minst det faktum att man bland annat hittat stenyxor här.

– Vi började dock märka att vi bredde ut oss för mycket – bland annat forskade jag mycket om skolorna i Tärna – från 1840 fram till år 1966 då sista skolan lades ned. Så vi började diskutera om vi inte skulle inrikta oss enbart på soldaterna, berättar Carola.

– Ja, vi skriver en soldatbok sade vi, inflikar Hans.

Boken kommer att lanseras den 4 december på Tärna bygdegård.

– Den kommer att bli intressant för släktforskare, säger Hans.

Paret Karlsson har kommit fram till att det funnits 87 soldater på de sex torpen – den första så tidigt som 1682 under Karl XI regering.

– Systemet med indelta soldater fungerade fram till år 1906 då den allmänna värnplikten infördes, berättar Hans som är den som läst på om krigshistorien.

– Jag läste mycket om Västmanlands regemente då jag funderade över vad de här soldaterna kunde ha varit med om. Kanske de var med i krigen i Finland eller i Poltava. En av de mer spännande historierna var att en soldat Wigg satt som krigsfånge i Ryssland. Men hur det gick för honom vet jag inte.

En annan historia som också fängslat handlar dock inte om en soldat utan om en soldat-hustru. Det var en prästdotter från Strängnäs som hamnade som kammarjungfru hos en landshövding och hos en apotekare i Malmö.

– Sedan hamnar hon i Tärnaby utanför Sala då hon gifter sig med en gästgivare. Men hon blir änka och då gifter hon sig med en 20 år yngre soldat. Hon dör också här i ett torp, berättar Hans.

I boken kan man också läsa om hur kort en krigstjänstgöring kunde bli.

– En soldat skriver kontrakt år 1808 och stupar tre månader senare i Finland.

Rotesoldaterna blev oftast namngivna av sina överordnade och normalt till korta kärnfulla namn som Rask eller Flink – alltså beskrivande soldatens personlighet. I Tärna var soldatnamnen däremot knutna till byarna så en Fastberg fick namn efter byn Fastparbo och Brun från Brunnsbo.

– Vi har forskat jättelänge men vi började forma boken år 2010 – under somrarna har vi dock haft sommaruppehåll. Vi har varit på Krigsarkivet, på Landsarkivet och på Länsmuseet i Västerås, berättar Carola.

Man fascineras över hur mycket man kan hitta om människors vardagsliv förr.

– Det är inte så konstigt – varje söndag gick man i kyrkan och så hade man husförhör. Prästerna hade ganska bra koll på invånarna i byarna, säger Hans.

– Dödböckerna är väldigt beskrivande – ja, bra levnadstecknare helt enkelt. Speciellt de från 1700-talet, tycker Carola.

Nu väntar Hans och Carola på att boken skall komma från tryc-keriet. De har tryckt upp 200 exemplar med bidrag från Kungliga Patriotiska Sällskapet. Om det blir en bok om skolorna i Tärna återstår att se.

– Vi vet ännu inte om det blir någon bok, säger Carola.

Jan Å Johansson

Annons: