Solpaneler för klimatet

Textstorlek:

KUNGS BARKARÖ Olle Sköld och Helena Gustafsson på Hovgården i Kungs Barkarö skaffade inte sol­paneler för någon vinsts skull. Nej, på gården är det det ekologiska och miljön som går i första hand. Den
1 juli i fjol satt i alla fall de 36 panelerna på plats på ett ladutak och genererar nu ström på totalt 9,4 kilowatt.

På Hovgården odlas ekologiskt spannmål och Helena bakar knäckebröd och mjukt bröd av det ekologiska mjölet, bland annat.

Och jodå, en egen kvarn har hon också i köket. Och sedan i fjol har de också sin egen el som produceras på ett ladutak på gården.

– Att vi valde att sätta upp panelerna var en ren miljöaspekt. Någon ekonomi får vi inte på dem – någon vinst blir det inte om inte elpriset går upp, säger Olle.

– Vi tyckte det verkade intressant med solel och vi pratade om att skaffa det under ett års tid, berättar Helena.

– Men jag har funderat på det längre än så. Jag var exempelvis i Sala och tittade på ett par anläggningar, flikar Olle in.

Paret behövde inte ta några lån för att sätta upp anläggningen och på elräkningarna ser de att solelen hjälper till.

– Istället för pengar på banken sitter besparingen på taket, säger Olle men tillägger:

– Vi får inte lika mycket betalt för elen som den vi betalar för.

Elen som produceras matas in på elnätet och paret konsumerar det de kan och överskottet säljs. Elmätaren mäter en gång i timmen och de har haft en toppeffekt på 9,3 kilowatt. På de 36 panelerna på 60 kvadratmeter beräknas produktionen per år bli 8 700 kilowatt. Men starten förra sommaren blev både bra och dålig.

– Ja, starten var kanonbra då det mest var soligt väder. Men så fick vi ett åsknedslag och hela anläggningen dog. Bland annat slogs en optimerare på panelen ut, berättar Olle.

Det är företaget Kraftpojkarna som levererat anläggningen men det är Arbogaföretaget ACDC elektro AB som byggt den. Men produktionen kom igång igen efter åsknedslaget så nu har det bara varit vädret och årstiderna som påverkat tillgången på el.

Olle visar på sin mobil där han via en app kan se vad panelerna levererar i realtid och bakåt i tiden. Men den kan också visa varje cell för sig.

– Solen når inte ner genom snö men det kan vara ganska mulet och ändå producerar anläggningen el, säger Olle.

Men lite märkligt känns det ändå att man kan se att det blev en topp redan i feb-ruari. Och eftersom man kan följa tillströmningen, så att säga, undrar man om de tittar på telefonen hela dagarna?

– I början kollade vi varje dag, även varje cell för sig, skrattar Helena.

– Men avvikelser på enskilda celler är ingen katastrof även om de måste gå hyfsat lika. Våra paneler sitter nästan rakt mot söder och det finns inget som skuggar. Den enda nack-delen är att taket är lite för flackt, tycker Olle.

Tidigare i våras var de inbjudna till ett seminarium om solel i Arboga där de skulle berätta om sin anläggning. Men de var mitt uppe i vårbruket och kunde inte närvara.

Annars tycker de sig ana ett ganska svalt intresse för solel.

– Ja, intresset är dåligt – det är många bönder runt omkring här med stora tak där det skulle gå utmärkt med solpaneler, säger Olle.

Själva har de mest användning av solcellerna under spannmålstorkningen i augusti och september.

– Då har vi verkligen nytta av anläggningen, anser Olle.

Han tror dock inte att vanliga privatpersoner skulle ha så stor nytta av solceller. Speciellt inte på vintern. Men Helena passar på med vanliga hushållssysslor då solen skiner.
Åtminstone gjorde.

– I början, då vi installerat anläggningen, passade jag på att köra tvätt- och diskmaskinen då solen sken. Men det är inte så kul att baka då solen skiner.

Då de bestämt sig för att skaffa solel kontaktade paret Mälarenergi för installationen.

– Men de kunde inte leverera förrän i oktober och då är spannmålstorkningen förbi. Arbogaföretaget är litet och därför intresserade av jobb så de kunde leve-rera två veckor efter att vi bestämt oss för att investera i solceller, berättar Olle.

De har dock upptäckt en sak som inte fungerar som de trodde.

– Ja, vi trodde att panelerna kunde fortsätta att leverera el vid strömavbrott. Men det går inte, händer det stängs de av för säkerhets skull.

Annars är Olle och Helena mer än nöjda.

– Panelerna verkar leverera det man sagt. Vi trodde nog inte på att anläggningen skulle ge 8,5 kilowatt som de sade men det har den gjort med råge, säger Olle.

Men en grådisig dag i november ger inte mycket. Fast förvånande nog något tycker en lekman på området. Olle tar fram mobilen som visar att det just i ögonblicket produceras 866 watt el och att det till lunchtid producerats 1,66 kilowatt.

Närproducerat handlar inte bara om morötter utan också om solel. Hovgården producerar numera alltså både ekologiskt spannmål och egen el. Nu funderar Olle och Helena på att investera i en elbil också. Men bristen på laddningsstolpar gör att de tvekar.

Hos Länsstyrelsen kan man söka stöd för olika typer av elnätsanslutna solceller. Men det är viktigt att åtgärderna utförs i tid för att kunna ta del av pengarna. Länsstyrelsen är restriktiv med att förlänga tidsramarna då ett beslut är taget. Arbetet skall vara slutfört senast den 31 december 2019. Stödet kan sökas av såväl företag, offentliga organisationer som privatpersoner.

Stödet är på 30 procent till företag och 20 procent till övriga och stödet beräknas på hela kostnaden för installationen.

Bidraget kan dock inte kombineras med rot-avdrag.

Jan Å Johansson

 

FAKTA

Solceller  

Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström.

De första solcellerna såg dagens ljus på 1950-talet.

I Sverige har de använts sedan 1970-talet.

Till en början till fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar.

En kvadratmeter solceller ger 150 watt en solig dag i Sverige.

Källa: Energimyndigheten