Nya förslag ska få landsbygden att blomstra

Textstorlek:

​Utflyttning av 10 000 statliga jobb, lägre arbetsgivaravgifter och slopade studieskulder – det är några av Landsbygdskommitténs 75 förslag för en mer levande landsbygd som kom nyligen. Riksdagsledamoten Åsa Coenraads (M) från Västmanland är en av dem som varit med och utarbetat förslagen.

Annons:

Landsbygdskommittén tillsattes av landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) år 2015.

– Jag fick förfrågan från partiet, varje parti har valt sina representanter till Landsbygdskommittén. Jag har jobbat länge med landsbygdsfrågor, säger Åsa Coenraads som är ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet.

Kommittén har utarbetat förslag till en sammanhållande landsbygdspolitik för landsbygdernas utveckling de närmaste 30 åren. Utredningens kommitté har arbetat efter tre huvudperspektiv:

Det första är att ge likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva i landsbygderna.

Det andra är att öka landsbygdernas förmåga att ta tillvara förutsättningarna för företagssamhet och sysselsättning på ett långsiktigt hållbart sätt.

Det tredje är att öka landsbygdernas möjligheter att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin.

– Det har varit ett spännande och givande arbete. Alla har bidragit med egna erfarenheter och jag har lärt mig om de olika landsbygderna i Sverige. Sverige är så stort så det är svårt att hitta en politik som passar alla, bara i Västmanland är landsbygderna olika.

Någon utredning av landsbygdspolitiken har inte gjorts sedan 2006. Landsbygdskommittén anser att det är ett problem att klyftorna mellan stad och land har ökat. Det gör att förtroendet för samhället och demokratin minskar.

– Statlig reglering är ett problem. Det behövs mer frihet och enklare regler.

Åsa Coenraads tror att många landsbygdsbor är besvikna på politikerna. Hon nämner några av problemen: att man inte har råd att bygga, att banker inte vill ge lån, dålig lönsamhet i livsmedelsproduktionen, långt till skolskjuts, flera mil till närmsta bensinstation.

Under de år hon arbetat med landsbygdsfrågor har hon lärt sig mycket.

– Jag kunde ingenting när jag började. Jag har lärt mig mycket genom studiebesök hos lantbrukare. Om man inte kan något måste man lyssna på dem som har kunskapen, säger hon.

– Jag har varit ute hos flera lantbrukare och gjort praktik och är det någon som inte haft besök så får de gärna kontakta mig, fortsätter hon.

Att det blivit som det blivit på landsbygden tror hon beror på att allt fler bor i storstäderna och att färre har anknytning till landsbygden.

Landsbygden är viktig.

– Mycket av resurserna kommer från landsbygderna till storstäderna, säger hon.

Åsa Coenraads är besviken på Bucht.

– Han gör inte mycket. Jag är mycket besviken. Det är oftast stora ord, men det är väldigt lite resultat.

Samtidigt finns det hopp.

– Jag upplever att fler pratar om landsbygdsfrågor mer än tidigare. Och det beror på att fler från landsbygden varit duktiga på att höra av sig och att fler bryr sig om vad man äter.

Utredningen har överlämnats till Sven-Erik Bucht och är nu på remiss. Exakt hur länge den kommer vara på remiss, vet inte Åsa Coenraads.

– Men Sven-Erik Bucht har sagt till våren 2018, det låter rimligt. Jag hoppas att utredningen kommer att leda till konkreta lagförslag, säger Åsa Coenraads.

Cecilia Eriksson

 

Fakta: Några av förslagen

Näringslivspaket till kommuner med störst utmaningar.

Ny modell och ökade medel för utbyggnad av bredband till alla före 2025.

Samverkan mellan lärosätena och kommunerna för att höja kompetensnivån.

Fler bostäder genom landsbygdslån.

Säkerställ finansieringen av kommunala välfärdstjänster.

En ökad statlig närvaro genom till exempel en samlad serviceorganisation för myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.

Omlokalisering av 10 000 statliga jobb.

Källa:
Landsbygdskommittén

Annons: