Oenighet om ökad ekomat

Regeringen vill se en ökad produktion av ekologiskt. Men alliansen vill hellre att man stärker jordbrukets konkurrenskraft generellt. Foto: Cecilia Eriksson
Textstorlek:

​Allianspartierna sågar rege-ringens mål om att produktionen av just ekomat ska öka. Siktet borde vara inställt på att öka matproduktionen totalt, ett ekomål går emot det, anser de.
– Det går att ställa om, många skulle lyckas, och man kan tjäna pengar på det också, säger Tomas Svensson ordförande i Ekologiska lantbrukarna i Västmanland.

Annons:

– Det finns en ökad efterfrågan på ekologiskt, men det är bättre att man stärker jordbrukets konkurrenskraft generellt i stället för att peka ut att konsumtionen av ekologiskt ska öka i offentliga kök, då finns risken att det blir importerade äpplen från Nya Zeeland i stället för att svenska producenter får ta del av marknaden, säger Kristina Yngwe, vice ordförande (C) i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) gjorde för en tid sedan ett stort nummer av regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet och de fyra borgerliga allianspartierna om målen för en nationell strategi för livsmedel. Sedan gick han vidare och presenterade själva strategin i en proposition till riksdagen och en handlingsplan. Men allians-partierna tyckte inte att den specifika satsningen på ekomat gick ihop med överenskommelsen.

– Ökar man andelen ekologisk produktion så minskar den totala produktionen av livsmedel, säger Jonas Jacobsson Gjörtler, som företräder Moderaterna i utskottet, och framhåller att det ekomålet därmed strider mot det övergripande, att den totala produktionen ska upp.

Han påpekar att det borde vara konsumenternas efterfrågan som bör styra ekoproduktionen, inte att politiken sätter ett specifikt mål. Sven-Erik Bucht svarar att regeringen också vill öka produktionen i både konventionell och ekologisk mat, men i nuläget är det den ekologiska maten som efterfrågas.

– Vi har sett en tydlig förändring i konsumenternas beteende och vi måste följa med i den här utvecklingen. Det är vad den här planen handlar om, att det är konsumenterna som styr.

Samtidigt tycker Bucht att vice ordförande Yngwes kritik om risken för ökad import är märklig.

– Det är ju precis det vi vill ändra på. Vi importerar väldigt mycket ekologiskt mat och vi kommer att fortsätta göra det om vi inte själva ökar jordbruksmarken för ekologisk produktion.

Splittringen mellan regeringen och allianspartierna bottnar i att landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) nyligen presenterade en proposition och handlingsmål där 30 procent av jordbruksmarken ska avsättas för ekologisk produktion 2030. Samma år ska ekologiska livsmedel som stat, kommuner och landsting köper in och gör av med utgöra 60 procent av deras totala inköp.

– Det är intressant. Jag sitter med i Lantmännens ekogrupp. Lantmännen har tagit beslutet att fördubbla ekovolymen på tre år, säger Tomas Svensson som är ekologisk spannmålsodlare i Sala och ordförande för Ekologiska lantbrukarna i Västmanland:

Enligt Jordbruksverkets senaste statistik, från 2015, utgör den totala svenska areal av ekologiskt odlad jordbruksmark 17,1 procent.

Är det rimligt att hinna fördubbla det på tre år?

– Ja, det är det, en rådgivare på Lantmännen har räknat på det. Det går att ställa om, många skulle lyckas, och man kan tjäna pengar på det också, säger Tomas Svensson.

Finns det risk att det blir ökad import av ekologiskt?

– I ett större perspektiv är det så viktigt vad vi äter, vi behöver lära oss mer. Vi vet inte riktigt vad vi får i oss. Det finns en garanti, kan jag tycka, med eko. Det hör man allt mer att konsumenter tänker på eko, säger Tomas Svensson.

Cecilia Eriksson/

Lars Larsson TT

Annons: