Råttor förstör i Kungsör

Fodersilon som råttorna förstört. Fodret hamnade på golvet men Tomas Olsson har tagit upp det mesta. Foto: Tomas Olsson
Textstorlek:

KUNGSÖR Sedan det vanliga råttgiftet förbjöds år 2014 har råttor blivit ett gissel för många bönder. På LRF Mälardalens senaste regionförbundsstämma var det flera som tog upp problemet.

Annons:

En av de som haft problem är lantbrukaren Tomas Olsson i Kungsör.

Sedan råttgiftet förbjöds kommer Anticimex ut till hans gård två gånger om året.

– De gör ett bra jobb, men det kostar en hel del. För mindre gårdar kan det vara en rejäl utgift och alla kanske inte har råd, säger Tomas Olsson.

Vissa tider på året är det extra illa, som när de omkring 1 000 tackorna släpps ut och stallarna blir tomma.

Just nu står en av årets värsta perioder inför dörren.

– Självklart håller jag rent överallt så gott det går men på ett lantbruk finns det alltid något de kan äta, det går inte att komma ifrån.

Katt finns på gården, men mot en så stor råttpopulation förslår det inte stort. Råttfällor hjälper inte heller i någon större utsträckning.

Exakt vad det är för typ av råttor vet inte Tomas Olsson.

– Men det är i vart fall inga möss, de bryr jag mig inte så mycket om eftersom de inte gör så stor skada.Råttorna däremot förökar sig i enorm takt och gräver gångar, smutsar ned och tar sig in där vi lagrar foder.

– De förstör massor.

Bland annat har råttorna orsakat skador på en fodersilo.

Tomas Olsson önskar att det fanns möjlighet att gå en behörighetsutbildning för att få dispens att använda råttgift, ungefär på samma sätt som när det gäller växtskyddsmedel i klass 1L och 2L.

– Det skulle betyda mycket.

– Jag är helt medveten om bakgrunden till att råttgiften i klass 1 SO förbjöds och förstår att de kanske inte kan säljas öppet i butik till vem som helst men det borde som sagt finnas möjlighet att gå en utbildning som ger dispens även om man inte är skadedjursbekämpare till yrket.

Alla tjänar på en effektiv råttbekämpning menar han.

– Gårdarna ligger tätt här så de sprider sig fort. Även till bebyggelse utanför lantbruken.

Enligt Anticimex uppdateringar om lokal skadedjursaktivitet är det just nu hög aktivitet för råttor i Västmanland. Per Pettersson som är ordförande för LRF Mälardalen känner väl till problemen och har länge försökt uppmärksamma dem.

En sådan dispensutbildning som Tomas Olsson efterlyser, som går att tillgodogöra sig via distansstudier har LRF länge önskat och Per Pettersson tror att de kommer att få som de vill inom en inte allt för avlägsen framtid.

På lång sikt är förhoppningen att ett medel som påminner om det förbjudna Racuminpuder men med en annan aktiv nedbrytbar substans ska utvecklas, godkännas av EU och komma ut på marknaden.

– En ny typ av elektriska råttfällor kan vara en dellösning. Men högspänning är alltid en risk och ingen vill väl se några nedbrända ladugårdar. Betesstationer fungerar också till viss del men det kan vara en utmaning att lyckas få råttorna att äta, särskilt om det finns något de uppfattar som mer attraktivt i närheten, säger Per Pettersson.

Att antalet råttsaneringar har ökat tror Per Pettersson beror på en kombination av förbudet mot Racuminpuder och att år 2016 helt enkelt var ett riktigt råttår.

– Och då inte bara för lantbrukarna utan också i Stockholm, som jag besöker relativt ofta, var situationen värre än någonsin.

Att Stockholms stad sökte och fick dispens av Kemikalieinspektionen för att använda Racuminpuder var nästan tragikomiskt.

Lisa Parland

Annons: