Så ser du Norberg från ovan

Textstorlek:

NORBERG I Norberg arrangerar man varje år under sportlovet en lite annorlunda aktivitet – men ack så sportig. För att inte säga jobbig. Då tar man upp intresserade i byns landmärke, den 65 meter höga Mimerlaven. Men hur många trappsteg det är till toppen är en väl förborgad hemlighet. 

Enligt förhandsinformationen vill ansvarige för hela ”expeditionen”, Rolf Rydelius, att högst 25 personer anmäler sig. Fler gör att det blir trångt i de smala trapporna. Denna dag, då solen tittade fram, var det dock bara fem barn med föräldrar som dök upp för att se Norberg från ovan. Å andra sidan fick de uppleva något som de frånvarande missade – nämligen en havsörn som nyfiken kom svävande över de församlade.

Nu är det dock inte bara under sportlovet som Rolf visar laven, vilken egentligen är ett hisschakt, utan det sker även under andra lov. Han visar också byggnaden för dem som spontant visar intresse.

– Ja, det har till och med förrättats vigsel i byggnaden, berättar Rolf.

Mest känd under senare år torde dock laven vara för att en elektronmusikfestival arrangeras varje sommar i den fantastiska byggnaden. Rolf har i alla fall guidat människor i laven i cirka tio år, och det var han som kom med idén att ha visningar i tornet.

– Det är bra att det är en mindre grupp, det blir lättare då, säger församlingspedagogen Håkan Stråhle som också är med.

– Kyrkan är inblandad i allt under sportlovet och vid uppstigningen i laven måste vi vara två. Rolf går först och jag fungerar som ankare, ler Håkan.

– Det kommer att vara väldigt mörkt då vi kommer in så låt bli att sätta på mobillamporna – då blir vi blinda.

På andra våningen får alla ta på sig hjälm så ingen får något i huvudet från dem som går före.

– Är någon höjdrädd, frågar Rolf.

Ingen svarar men vi får ändå veta att det är bäst att hålla ögonen på framförvarandes knäveck. Trapporna består nämligen av gallar så man ser rakt ned.

– Titta inte ner, förmanar Rolf.

Han tar ofta upp tredje- och fjärdeklassare i laven vilka ofta läser om sitt samhälle och sin hembygd. Men även besökarna på elektronmusikfestivalen brukar vara nyfikna på en tur upp på taket.

De församlade blir också förmanade att inte vika av från ledet.

– Det finns några ställen där man inte skall gå in, säger Håkan och pekar på ett ”slukhål” på en av våningarna.

Rolf berättar helt kort historien om byggnaden som kanske inte blev riktigt som man tänkt sig. Ja, fast det var väl mera utvecklingen i omvärlden och inte byggnadens fel att verksamheten lades ner år 1980.

– Laven började byggas år 1957 och tornet byggdes på tio dagar. 1960 kunde man börja ta upp berg från 300 meters djup. Men då hade tiden redan hunnit ikapp och i bland annat Australien tog man malm i dagbrott så detta lönade sig inte. Men man höll i alla fall ut i 20 år, nämner Rolf och berättar vidare om fantastiska saker som inte många känner till.

– Vet ni att det under sjön Noren går ett järnvägsspår i en tunnel? Men det är vattenfyllt nu. Och här under laven finns en rangerbangård, lika stor som den i Krylbo, där tågsätten står kvar. Men den är också vattenfylld.

Efter en ansträngande vandring upp för trapporna kommer belöningen då församlingen når taket. Solen skiner och utsikten över Norberg och Bergslagen är magnifik. Alicia Tiger, åtta år, håller hårt i pappa Marcus.

– Det var jobbigt, tycker Alicia.

Men hon tycker inte att höjden är så läskig. Och att hon visste om arrangemanget med uppstigningen i laven visar sig inte vara så konstigt.

– Jag och min fru är lärare på skolan så vi visste om detta, säger pappa Marcus och tillägger att han var uppe i tornet med sonen i fjol.

Rolf berättar att detta är första gången som det är så lite deltagare. Men att det också gör det hela lättare.

– Jag är ofta här uppe och visar – vi gör till och med nattuppstigningar i samband med Hälsoveckan. I år var det svinkallt.
Folk tycker det är så fint och ibland har jag fått frågan om inte norbergare borde få varsin nyckel hit, ler Rolf.

Ella Norén-Mäki går i samma klass som Alicia och hon tyckte uppstigningen var lite läskig.

–  Det är högt men kul.

Men varken hon eller Alicia hade räknat trappstegen vilket Rolf uppmanat till.

– Nej, jag ville inte, säger Ella.

Martin Nyström är 18 år och var upp i laven för första gången.

– Nej, jag har aldrig varit inne i byggnaden utan jag har bara sett utsidan. Det var jätteroligt och det var inte jobbigt – men högt, konstaterar Martin och tillägger:

– Det är en fantastisk utsikt och tänk vad Norberg ser stort ut uppifrån.

Hur många trappsteg är det då?

– Det talar jag inte om, ler Rolf.

Jan Å Johansson