Fölet fick en ny mamma

Lilla hingstfölet är trygg med sin fostermamma, som hämtades till Västerbo från Hudiksvall. ”Det var inga problem och de fann varandra direkt”, säger Michael Demmers. Foto: Rose-Marie Eriksson
Textstorlek:

VÄSTERBO/HEBY Fölsäsongen är igång till glädje för både hästägare och uppfödare. Men ibland kan något gå fel och ett nyfött föl blir moderslöst. Då gäller det att snabbt hitta en fostermamma, något som Michael Demmers på Västerbo stuteri fick erfara.

– Stoet dog i samband med fölningen men vi fick napp efter en efterlysning via lokalradion. Nu är Peasant Princess, från Hudiksvall, fostermor och det har gått jättebra, säger travtränaren Michael Demmers och klappar den stolta fostermamman.

Det går att rädda ett föl och föda upp det utan mamma, men det är mycket arbete och ett föl behöver också få växa upp med en vuxen häst.

– Det finns en föl- och ammajour när något går fel, men nu fick vi snabb hjälp ändå, säger Michael Demmers.

Det är Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT) som har huvudansvaret för föl- och ammajouren. För att uppfödning med amma skall fungera bör det inte ha gått mer än några dagar sedan den blivande amman miste sitt föl.

Dessutom bör stoet ha den rätta modersinstinkten samt vara lugn och lätthanterlig. Något som Peasant Princess visade sig ha.

Pappa till hingstfölet är ingen mindre än Maharajah som under sin karriär sprang in totalt 23,5 miljoner kronor på 59 starter. Den prisbelönte hingsten har även tilldelats en egen hemsida där alla hans lopp finns presenterade.

– Och modern, som dog, var Suprise Up, säger Michael Demmers och tillägger:

– Nu har vi kvar fölet tillsammans med stoet fram till avvänjningen vid cirka sex månader.

Är det vanligt att ett sto dör i samband med fölning?

– Nej, det är inte vanligt, men det händer.

Med tanke på att Västerbo stuteri är den största uppfödaren i länet, och även i Mellansverige, är det kanske inte så konstigt att fölningar kan gå snett ibland.

Travhästar har funnits hos familjen Demmers sedan 1958. Syskonen Michael och Susanne Demmers tog över verksamheten på Västerbo efter sina föräldrar år 1981. Sedan dess har verksamheten växt till både yta och innehåll.

I dagsläget finns cirka 95 egna hästar, plus föl, och så inackorderingar. Det innebär sysselsättning åt cirka 10–15 personer, och en normal säsong passerar det omkring 400 ston från många länder i Västerbo.

– Det är alltid mycket jobb, inte minst all pappershantering och det blir också allt mer kontroller.

Hur stora betesmarker har ni?

– Runt 380 hektar, men vi skulle behöva mer.

Vad kan en travhäst kosta?

– Det varierar. Nyligen var jag på en elitauktion där dyraste hästen gick för 800 000 kronor, och det var billigt, säger Michael Demmers.

Veterinär finns alltid på plats då Susanne Demmers är legitimerad veterinär med specialistkompetens i hästens sjukdomar. Hon är även internationellt känd som en mycket skicklig veterinär.

Susanne Demmers har också koll på alla papper som följer med leveranserna från Västerbo seminstation.

– Det är otroligt noga att allt blir rätt ifyllt, säger Susanne Demmers medan hon koncentrerat fortsätter att skriva ner alla uppgifter.

Ett gnäggande och sparkande hörs och det är dags för en hingst att lämna sin sperma som så småningom semineras i ett sto. Hingsten leds fram till en vadderad ställning, så kallad fantom, som den hoppar upp på. Sedan samlas sperman i en speciell behållare, en så kallad artificiell vagina. Efter kontroll kyls sedan sperman ner och paketeras i en frigolitlåda för vidare transport med vanlig post.

Jämfört med naturlig betäckning minimeras risken för smittspridning mellan hästar med seminverksamhet. En annan fördel är att en hingst kan användas till många flera ston än vid en naturlig betäckning.

Det lilla hingstfölet, som räddades av en fostermamma, är resultatet av en seminering, och framtiden får utvisa om den fått Maharajahs gener.

Rose-Marie Eriksson