Drönaren – en höjdare

Skogskonsulent Martin Klenz demonstrerar drönaren som skall underlätta arbetet i skogen. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

SALA Sedan en månad tillbaka använder Skogsstyrelsen drönare i sitt arbete med att se hur skogarna sköts. Projektledare är skogskonsulent Martin Klenz och projektet genomförs i Västmanland, Uppsala, Värmland och Gävleborg.

Nyligen beslutade regeringen att användningen av drönare utrustade med kamera tillåts i exempelvis skogen utan tillstånd. Detta gäller dock bara privatpersoner och företag. Myndigheter såsom Skogsstyrelsen måste fortfarande söka tillstånd hos Länsstyrelsen för detta.

– Skogsstyrelsen har sökt tillstånd för detta i hela landet och alla kommuner är med – tillståndet gäller dock endast för flygning över skogsmark. Det tog två
månader att få tillståndet, berättar Martin Klenz.

Men Skogsstyrelsen flög redan innan tillståndet kom för att visa markägare, skolor och tjänstemän hur det fungerar.

– Ännu så länge har vi inte
flugit i ”skarpa lägen” och då vi både kan filma och ta stillbilder måste vi ange vad vi avser med flygningarna.

Flygningarna är bara på försök fram till oktober månad och Klenz är alltså ansvarig för projektet.

– Syftet är att vi skall utvärdera om detta är något för vår verksamhet. Vi vill se om det ger något mervärde. Men redan nu kan jag konstatera att jag slipper gå till varenda punkt – det är tids-
besparande. Och med bilder blir det riktigt pedagogiskt och tydligt i vår dialog med skogsägare. Uppifrån luften ser man kantzoner och körskador eller om exempelvis fornlämningar blivit förstörda. Vi kan också följa vattendrag och dess skyddszon efter en slut-
avverkning.

Martin Klenz anser att återkoppling med skogsägare är väldigt viktigt. Många skogsägare bor också på annan ort än där skogen finns så här kommer skype väl till pass.

– Det är en teknik som fungerar alldeles utmärkt. Många skogsägare har ingen som helst skoglig bakgrund och bilder gör det lättare för dem att förstå vad vi pratar om. Vi måste använda ett språk som folk förstår.

Även om Klenz inte flugit
i något skarpt läge så åkte han ändå på ett tips i Uppsala.

– Jag var ute och inventerade naturvärden och då såg jag körskador i en liten myr. Drönaren flög över området så jag kunde se djupet på spåren och om det läckte från myren. Ja, maskinen effektiviserar mitt arbete – jag slipper att gå igenom 25 hektar mark.

Men även om man fått tillstånd så finns det begränsningar.

– Flyghöjden är begränsad till 100 meter för att inte störa annat flyg. Men den riktiga begränsningen är att jag hela tiden måste ha ögonkontakt med drönaren. Rent tekniskt kan jag flyga den två till tre kilometer bort.

Drönaren har en flygtid på 25 till 26 minuter och då hinner Martin Klenz med att inventera ända upp till 60 hektar.

– Det är verkligen en hjälp att slippa traska över den ytan.

Bilderna och filmerna som tas får bara användas inom myndigheten. I annat fall måste man ansöka om spridningstillstånd hos Lantmäteriet.

– Det är väldigt noga. Men personer och fordon går oftast inte att identifiera då bilderna tas rakt uppifrån. Råkar vi få någon person på bild tar vi bort den, berättar Klenz.

En gång har han störtat med drönaren som kostar 16 000 kronor.

– Den höll men det är sånt som händer.

Är det lite som att leka på jobbet?

– Ja, kanske, men visst är det roligt, ler Martin Klenz.

Jan Å Johansson