Nyhetstorkan skapar rubriker

Textstorlek:
Annons:

Då var man tillbaka igen efter en kort semester på två veckor. Inte så lång tid men det är otroligt hur fort man blir ringrostig och glömmer bort alla koder och lösenord som annars sitter i ryggmärgen.

Det började redan vid dörren till redaktionen i Västerås. Vad var koden för att över huvud taget komma in? Inte för att jag memorerat siffrorna utan jag går mer på i vilken ordning knapparna skall tryckas in. Det är bra om man skulle bli kidnappad och bli uppmanad att uppge koden. Jag har ju ingen aning.

Annars är det otroligt hur mycket lösenord och koder man har i huvudet. Det är betalkort, tankkort, bankkort och pinkod till två telefoner. Och säkert mer som jag inte kommer ihåg just nu.

Med tanke på det berättade den bättre hälften en sak hon sett som intresserade mig. Jag är ju som bekant inget större fan av den galopperande tekniken men detta verkade vara en ovanligt dum men ändå bra idé. Det handlar om att man skall kunna operera in ett chip i en hand vilket låser upp alla apparater och dörrar då man håller chipet mot en läsare.

Inga siffror att hålla reda på – det är bara att sträcka fram handen. Det fungerar lite grann som chipet på den lilla vita hunden där man kan se vem som är ägare.

När man blir äldre och senil kan det vara bra då man irrar runt på ett varuhus och man ser vems bättre hälft man tillhör. Chipet skulle enligt uppgift även ersätta alla kort man har och fungera som ett betalkort.

Hur det skulle gå till rent praktiskt förtäljer dock inte historien. Det händer ju att man går in i en butik och inte hittar det man är ute efter. Hur blir det då man passerar kassan och en kund lagt upp sina saker på rullbandet. Blir chipet man har inopererat avläst då man passerar?

Ja, de forskar nog fram en lösning på det också.

När man är ledig som jag varit märker man av nyhetstorkan. Små nyheter som aldrig annars skulle få plats i riksnyheterna är de som dominerar. Så hände även denna sommar. Och när något smått händer i Stockholm får det oanade proportioner. En helg gick ”hesa Fredrik” igång i huvudstaden vilket stoppade pressarna på alla stora redaktioner. Det tjatades om larmet timme ut och timme in. Experter fick uttala sig och man letade febrilt efter en syndabock. Jag funderade över om det hänt i exempelvis Kolsva, Skinnskatteberg eller i Arboga. Hade rikspressen eller radio och tv brytt sig då? Knappast!

Men det allra roligaste med händelsen var att vanligt folk i Stockholm inte reagerat såsom reportrarna önskat sig. På tv-nyheterna gjordes en enkät där knappt någon ens reflekterat över tjutandet. Några visste inte ens vad signalen betyder utan tyckte bara det var ett oväsen. Där ser man. Sirenen skall ju fungera som en varning och tala om för befolkningen att gå inomhus och stänga dörrar och fönster. Att folk inte reagerade var ju en större nyhet än att sirenen gick igång av misstag.

Men vad gör man om larmet är skarpt och man befinner sig på bortaplan? Var går man in och stänger dörrar och fönster? Speciellt med tanke på att varenda port har ett kodat lås.

Jo, man sträcker fram handen med chipet och hoppas på att porten skall öppnas, vilket den givetvis inte gör då man inte är rätt programmerad.

Dumt.

 

Annons: