En resa i järnets tecken

Ugn i Röda Jorden i Riddarhyttan. Foto: Lisa Parland
Textstorlek:

VÄSTMANLAND I 3 000 år har det framställts järn i Sverige och för Västmanland har järnet haft en enorm betydelse. Allmänheten har nu möjlighet att följa med på en heldagsutflykt i järnets tecken i helgen. De medföljande arkeologerna Ulla Bergquist, Svante Forenius och Ylva Roslund  kommer att guida resenärerna genom 3 000 år av västmanländsk industrihistoria.

Annons:

– En tidsresa kan man kalla det, säger Annica Brehmer från Arkeologigruppen inom Västmanlands Hembygdsförbund som arrangerar utflykten.

Resan sker på lördag med inhyrd buss som gör stopp på platser i länet med industrihistorisk betydelse. Plats för avfärd och hemkomst är Vallby Friluftsmuseum i Västerås. Deltagarna uppmanas medta egen lunch eller matsäck.

Den första anhalten är Röda Jorden i Riddarhyttan. Lämningarna efter järnframställningen där är bland de äldsta som hittats i Sverige. Resenärerna kommer att få höra en sammanfattning om hur järnframställning i blästerugn gick till. I samband med besöket i Röda Jorden beskådas också ruinerna efter Hedhammars Bruk.

Nästa anhalt blir Riddarhyttans kopparverk som har anor från medeltiden och var i drift ända fram till 1870-talet. Framställningen av järn respektive koppar skiljer sig mycket åt och detta kommer Svante Forenius att berätta mer om.

Därefter är det dags för ett stopp vid Lienshyttans masugn där det kommer att berättas om hur järnframställningen utvecklats från tidig medeltid fram till våra dagar.
I Lienshyttan finns en intakt 26 meter hög tegelmasugn från 1948 att beskåda Lienshyttan var faktiskt i drift fram till 1959 och ända fram till dess eldades den med träkol.

Men generellt hade användningen av träkol börjat fasas ut betydligt tidigare. Vad hände med skogen när den inte längre behövdes till tillverkning av träkol för järnframställning?

Jo, under andra halvan av 1800-talet växte sågverksindustrin och pappersbruken fram. Dessa industrier var mycket virkeskrävande och för att effektivisera tillgången på råvara flottades timret på för ändamålet lämpliga vattendrag. Flottningen på de stora älvarna längst upp i norr har nog de flesta hört talas om men att det om än i mindre skala flottades timmer även i Västmanland och att det finns synliga lämningar efter detta är inte särskilt välkänt.

Ylva Roslund som har inventerat timmerflottningslämningar över hela Sverige inklusive Västmanland kommer här att ge en inblick i både den små- och storskaliga timmerflottningens historia. Bastnäs gruvfält är trots att det är ett ganska litet järnmalmsfält en av världens mest mineralrika platser. Gruvorna här omnämndes första gången år 1692. I en liten välbevarad byggnad finns det linspel med vars hjälp man fick upp malmen ur gruvan. Att ett linspel är bevarat på sin ursprungliga plats är något unikt.

Lisa Parland

Annons: