Rekordglada bönder

Textstorlek:

LANDET/LÄNET Lönsamheten hos de svenska lantbrukarna är den bästa på tio år, enligt årets Lantbruksbarometer. Allra bäst tycker gris- och nötköttsproducenterna att det går.
– Matens ursprung har fått ett annat värde än vad det har haft, säger grisbonden Jeanette Elander på Äs gård utanför Tillberga i Västerås kommun.

Annons:

Det är i den årliga Lantbruksbarometern från LRF Konsult och Swedbank/Sparbankerna som det har mätts hur lantbrukarna upplever sin verksamhet.

Över hälften av de tillfrågade svarade att de tycker att lönsamheten är mycket god eller ganska god. Det är det bästa resultatet på tio år, enligt undersökningen.

Den bästa lönsamheten finns hos gris- och nötköttsproducenterna.

– Det är ett ökat intresse för de svenska delarna av den produktionen, det har varit bra efterfrågan, säger Jimmy Larsson, segmentschef Skog & Lantbruk på LRF Konsult, angående gris- och nötköttet.

Jeanette Elander, grisbonde på Äs gård, utanför Tillberga i Västerås kommun, bekräftar att lönsamheten hos dem är god.

– Ja, den är god. Vi upplever en stark efterfrågan på svenskt kött, konsumenterna har fått upp ögonen för svenska livsmedel, säger hon.

– Och så har vi en låg självförsörjningsgrad på livsmedel i Sverige. Många bönder har slutat och det påverkar, fortsätter hon.

Jeanette Elander har kämpat på i både med- och motvind.

– Det har varit tider då man nästan fått betala för att gå till jobbet och jobba. Vi har hållit på 25 år och vet att någon gång så vänder det. Vi har trott på det vi gör och stora stallar som man byggt kan man inte bara stänga, säger Jeanette Elander.

Enligt undersökningen upplever 77 procent av de tillfrågade ett stort förtroende hos konsumenterna. Just bland grisköttsproducenterna är den siffran 89 procent, en ökning med 13 procentenheter sedan 2011.

Som förklaring anges bland annat Sveriges restriktivare användning av antibiotika.

Jeanette Elander känner en stark framtidstro, säger hon.

– Matens ursprung har fått ett annat värde än vad det har haft. Det är konsumenternas köptrend av svenskt och närproducerat som speglar samhället, säger hon.

Även mjölkproducenterna upplever nu en förbättring och för första gången på fem år anges här ett positiv lönsamhetsindex.

– De har haft ett antal bekymmersamma år. Det kom en kraftig förändring hösten 2012 och då var det 100 procent som upplevde att lönsamheten var ganska eller mycket dålig. Det blev ett globalt prisfall, säger Jimmy Larsson.

Enligt Larsson beror den nu positiva förändringen på att konsumentefterfrågan ökar i Sverige. Det gäller både mjölk och förädlade produkter som exempelvis ost. Även globalt har efterfrågan ökat, exempelvis på smör.

Sämre går det för växtodlingsproducenterna. Förklaringen är den torka som inledde året och den nu rådande vätan som gör att det har varit problem att skörda.

Cecilia Eriksson Vn
Olle Nygårds TT

 

Fakta
Böndernas upplevda lönsamhetsindex

Grisköttsproducenter: 70

Nötköttsproducenter: 52

Mjölkproducenter: 26

Växtodlingsproducenter: -40

Index grundar sig på en fråga till lantbrukarna hur lönsamheten upplevs på skalan ”mycket god”, ”ganska god”, ”mycket dålig”, ”ganska dålig”.

Index räknas ut genom att ta andelen som har svarat ”mycket god” och ”ganska god minus andelen som svarat ”mycket dålig” och ”ganska dålig”.

Intervjuerna till Lantbruksbarometerns höstsiffror har skett 12–26 september 2017.

Källa: LRF Konsult

Annons: