Svårare rekrytera på landsbygden

En ny undersökning från Lärarförbundet gjord bland skolledare visar att det blivit svårare att rekrytera behöriga lärare, speciellt i landsbygdskommunerna. Foto: Getty Images/iStockphoto
Textstorlek:

En ny undersökning från Lärarförbundet visar att skolledarna i landet har svårare att rekrytera behöriga lärare idag än för fem år sedan.
Allra störst är problemen i landsbygdskommunerna.

Lärarbristen har ökat och den förväntas bli allt större, enligt en enkätundersökning bland landets skolledare. Lärarförbundet har räknat ut att år 2025 kan Sverige sakna mer än 65 000 lärare.

Speciellt svårt är det att rekrytera behöriga lärare i landsbygdskommuner där nära fyra av fem skolledare anser att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare.

– Det har varit lika svårt hela tiden att få tag i behöriga lärare, säger Peter Norstedt, som är rektor på Heden och Västerfärnebo skola i Sala kommun sedan två år tillbaka i tiden.

De annonserar ständigt efter behöriga lärare.

– Vi har inte behöriga lärare på alla positioner, men vi annonserar hela tiden och söker behöriga lärare så får de komma på en gång, säger han.

Varför tror du det är svårare att rekrytera behöriga lärare till landsbygdskommunerna?

– De lärare som bor i centrala Sala får samma lön i skolan där som de som arbetar på Västerfärnebo skola. De får ju både ökad restid och ökad bränslekostad, säger Peter Norstedt.

– Jag har försökt prata med min chef om det och hon har samma åsikt, men det är politikerna som bestämmer att det ska vara samma lön, fortsätter han.

Finns det något mer som kan göras för att locka behöriga lärare till landsbygdsskolorna?

– Vi håller på att jobba för att införa tvålärarsystem för att minska arbetsbelastningen.

Att det är svårt att få tag i behöriga lärare är något som rektor Katarina Johansson på Götlunda och Nybyholms skola i Arboga knappt märker av.

– Att rekrytera lärare till årskurs 1-3 är inga bekymmer, i årskurs 4-6 är det svårare, om inte omöjligt, säger hon.

Dessutom är det svårt att få tag i specialpedagoger och fritidspersonal, vittnar hon om.

Nyligen satte hon ut en rekryteringsannons om behörig lärare till Götlunda skolan och fick snabbt svar.

– Jag vet att vi redan har folk som vill komma, säger hon.

Men Katarina som även arbetat som biträdande rektor i Eskilstuna tidigare vet att läget ser annorlunda ut där och att det är svårare att rekrytera behöriga lärare där. På frågan om varför hon tror det ser annorlunda ut hos dem svarar hon:

– Jag hoppas att det är för att Arboga är en bra kommun. Det är en lagom stor kommun och en bra kommun att jobba i. Arbogaborna tycker om sin lilla stad. Man bor och jobbar här och det är jätteroligt, säger Katarina.

Katarina tror också att om det inte skiljer så mycket i lön och man trivs på sin arbetsplats så byter lärarna inte så gärna skola att arbeta på.

– Nej, då är det inte värt besväret, menar hon.

Inte heller Erica Carlsson, rektor på Lärkbacks och kyrkskolan i Möklinta i Sala kommun, har märkt av bristen på behöriga lärare.

– Jag hoppas att det beror på att vi är en bra arbetsplats som man vill komma till. Jag tror inte det beror på lön utan på ett bra arbetsklimat. Jag har bara en lärare som inte är behörig så det är en fin procent, säger hon.

Lärarförbundet menar att för att fler ska vilja bli lärare krävs höjda löner, minskad arbetsbelastning och ökad autonomi. Det meddelar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i ett pressmeddelande.

Anders Wigelsbo (C), ledamot i kommunfullmäktige och vice ordförande i skolnämnden, anser att för att locka behöriga lärare ut till landsbygden måste man framhålla fördelarna.

– Det är ett mindre stresstigt klimat, mindre grupper och man kan hålla undervisning ute på ett annat sätt, säger han.

Kan man locka med högre lön?

– Ja, det är klart att man kan använda ett sådant verktyg. Men det är fel om jag som politker bestämmer det, det är upp till varje rekryterande chef att sätta lönen, menar Anders Wigelsbo.

Cecilia Eriksson