Jag är en utvald person

Textstorlek:
Annons:

Jag är utvald. Inte slumpvis utan jag är utvald. Just jag. Det är lätt att känna sig smickrad men så stod det i innehållet i ett stort kuvert som landade med en duns i brevlådan en dag i september. Jag var helt enkelt utvald att delta i en Sifoundersökning. Det var inte första gången men denna undersökning tog priset – frågorna var så många att formuläret mer liknade en tidskrift än en undersökning. Sida upp och sida ned med frågor där man skulle kryssa i det som stämde med en själv.

Och då det kan vankas en miljon kronor om man deltar tänkte jag att jag får ge det en chans. Ett beslut som blev till ett projekt. Det har varit väldigt tidsödande och har tagit veckor i anspråk. Tiden har gått så pass mycket att jag till och med fått två påminnelser om att jag är utvald. Vem kan motstå det? Så jag har tragglat på då jag haft någon ledig stund över och besvarat frågor om vilken sorts kaffe jag dricker, vilka frukostflingor jag väljer och mitt användande av appar, tv och annan teknisk utrustning. Med mera, med mera.

I söndags hade jag så plöjt igenom alla frågor och satte mig för att begrunda resultatet. Sammantaget såg jag hur bilden av mig växte fram, vilket förmodligen är det Sifo är ute efter. Men de samkör väl alla enkäter de får in och för in svaren i någon slags köttkvarn där de får fram ett genomsnitt om svenskarnas vanor. Eller, hemska tanke, slog det mig. Tänk om varje individ presenteras som en individ? För när jag läste igenom mina svar framstod jag som världens tråkigaste människa.

Jag äter inte godis, jag reser aldrig utomlands, jag facebookar inte, ej heller twittrar eller tjattar jag. Inte heller har jag Netflix, Animal planet, TCM eller Eurosport. Inga andra kanaler än basutbudet. Jag äter ingen udda konstig mat och går väldigt sällan på bio. Och inte handlar jag kläder och skor så ofta som upphovspersonen till undersökningen tycks tro är det naturligaste i världen. Det fanns bara olika antal gånger per år att kryssa i. Det fanns inget vart femte år som alternativ. Inte heller för fem år sedan.

Att läsa igenom mina svar var som tv-programmet Här är ditt liv. Skillnaden på mig och de gäster som figurerade där – vem minns inte Lill-Babs alla före detta som kom in i studion – är att underhållningsvärdet är lika med noll. Fast när man tänker efter vet jag inte om man blir en roligare eller bättre människa om man har alla tv-kanaler, handlar skor en gång i månaden eller tjattar och twittrar.

Kanske jag trots allt inte är så pjåkig när allt kommer omkring. Även om jag inte är senast med någonting är jag
i alla fall sist med allt. Sist är också något. Jag åker exempelvis omkring i en bil som har kasettbandspelare och som inte har luftkonditionering. Jag klipper gräset med en gammal hederlig gräsklippare. Den frågan fanns faktiskt inte med i enkäten. Alltså, om man har en robotgräsklippare. Ljudet av gräsklippare är något som håller på att glömmas bort.

En av frågorna som fanns var dock ganska dum. ”Tittar du på tv på något annat medium”? Kan man titta på tv utan att titta på tv var en fråga som poppade upp i huvudet? Om man tittar på tv i datorn tittar man då på tv? Ja, det är filosofiska frågor som man kan fundera över. Och skall man vara riktigt petig så är det väl inte tv:n man tittar på utan programmet.

Annons: