Kurs för nya skogsägare

Två tredjedelar av Sveriges yta är täckt av skog men kunskapen om hur den ska skötas och förvaltas är ofta ganska låg hos nyblivna skogsägare. Det vill LRF Konsult ändra på med sin skogs­ägarskola. Foto: Lisa P­arland
Textstorlek:

​LRF Konsult arrangerar regelbundet utbildningar för nya skogsägare. 
Skogsägarskolan heter kursen som finns på många olika orter och ofta arrangeras i samarbete med lokala skogsägarföreningar och banker. 
En typisk deltagare är en person som ärvt en skogsfastighet och inte har några kunskaper sedan tidigare om skötsel och förvaltning av skog.

I Västerås sker kursen i samarbete med Mellanskog i Västmanland. Den är uppdelad på tre tillfällen och kommer att behandla ämnen som juridik för skogsägare, skogsbeskattning, ekonomi och värdering av skog.

De 20 platserna på den kurs som startar i slutet av november är redan fyllda men en ny kursstart planeras efter årsskiftet.

Erika Hellstrand är skogsekonom på LRF Konsult i Västerås och en av dem som kommer att hålla i kursen. Hon berättar att man främst riktar sig till nya och passiva skogsägare som inte själva brukar sin skog.

Det blir dels en introduktion i ekonomi och juridik, dels i själva skogsskötseln.

Många nyblivna skogsägare fasar för deklarationen. Är det något ni kommer att gå igenom?

– Det är en typisk sådan fråga vi jobbar med. Det finns mycket specialregler för skogsägare och de kan uppfattas som krångliga men är viktiga att känna till. Vi går igenom hur man kan tänka kring skatteplanering till exempel.

Tror du att den stora branden år 2014 ökar människors benägenhet att gå en kurs av den här typen?

– Det är svårt att säga. Men både branden och stormen Gudrun har nog fått folk att tänka på försäkringar i högre utsträckning. Alla skogsägare som drabbades var kanske inte ordentligt försäkrade.

Har du några generella, allmängiltiga råd till nyblivna skogsägare?

– Det första du bör fundera över är vad målet med ditt skogsägande är. Vad har du för visioner och idéer om hur skogen ska se ut och vad den ska ge? Utifrån det kan du fundera på hjälp med ekonomi och skötsel. Som skogsägare har du en enskild firma så tänk efter ordentligt hur mycket hjälp du behöver med att sköta det ekonomiska. Det är ganska vanligt att överskatta sin egen förmåga. Tänk också över hur mycket hjälp du behöver med själva skötseln av skogen. Ta hjälp av Skogsägarföreningen!

Vad är den största skillnaden gentemot andra typer av enskild firma?

– Att det i det här fallet är en helt annan typ av kassaflöde. I de flesta andra fall är flödet mycket jämnare. Men när det kommer till skog kan det först gå flera år då bokföringen mest består av små utgifter. Sedan görs en större avverkning och då blir det en jätteintäkt. Kanske går det 10–15 år, ofta ännu längre tid och så kommer en ny jätteintäkt. Eftersom intäktsmönstret som sagt skiljer sig så pass mycket från andra branscher och typer av företagande är det bra att känna till vilka skatteplaneringsverktyg som finns och vilka möjligheter till att jämna ut intäkterna man har.

Finns det något vanligt misstag många gör?

– Att man inte gör den här långsiktiga planeringen och tänker åtminstone tio år framåt utan istället tänker att man tar det lite som det kommer. Ett annat vanligt misstag är att inte göra skötselåtgärder i tid, vilket i längden kan skapa ett konfliktbestånd som ger ett mindre lönsamt skogsbruk.

Är skog säkrare än andra former av kapital?

– Skog är som det ser ut nu inte lika beroende av en svängig börs.

Lisa Parland