Mälarens fyrar som arbetsfält

Textstorlek:

MÄLAREN Med båten Candela åker befälhavare Niklas Gröndahl och farledsteknikerna Peter Günther och Max Maas just nu Mälaren runt och ser till fyrarna i Sveriges tredje största sjö inför vintern. Västmanlands nyheter följde med dem under en förmiddag. 

De är i Sjöfartsverkets tjänst och kanske kan man beskriva teamet som en slags fastighetsskötare eller vaktmästare på Mälaren. Utöver fyrarna håller de koll på bland annat lysprickar och sjömärken. Arbetsområdet sträcker sig från Dalarö i Stockholms skärgård till Gotland.

– Vi har ansvar för 11 000 objekt varav 180 fyrar, berättar Niklas Gröndahl.

De riktigt stora lysbojarna har ett stort företag ansvar för men det händer att besättningen på Candela byter batteri i dem.

Att klättra högt på smala stegar, svinga sig över höga räcken och forcera svårtillgänglig terräng är en del av jobbet så en viss smidighet krävs.

Monotont blir det aldrig.

Candela klarar all vind men inte hur hög sjö som helst.

– Gränsen går vid max två meters signifikant våghöjd. Och då är det rätt obekvämt eftersom Candela är ganska flatbottnad berättar Niklas Gröndahl.

Många brukar fråga om vi gått på grund någon gång och då svarar jag glatt att vi går på grund varje dag när vi lägger till vid sjösäkerhetsanordningar, berättar Niklas Gröndahl.

Just den här dagen ska fyrarna på Stora Sandskär och Västra Holmen kontrolleras. De flesta fyrar får två tillsynsbesök om året, ett på senhösten och ett på våren.

Stora Sandskär är en gammal AGA-fyr som tidigare gick på gas och elektrifierades för några decennier sedan. Idag har den som många andra fyrar solpanel. Men nödbatterier finns. Fyren från 1929 är tillverkad i gjutjärn.

– De här gamla fyrarna är riktiga skönheter. Nyare fyrar ser så otroligt tråkiga ut, som små master eller aluminiumlådor bara, tycker Peter Günther.

– Och så var det bra kvalité på utrustningen förr. Batterierna här är 40 år gamla och går fortarande. Linsen är från 1929.

I dag finns det väldigt få fyrar som drivs med gas i Sverige. Men i Västerås hamn fanns det en fram tills ganska nyligen. Det gällde att inte tända en cigarett i närheten…

Peter Günther berättar att många fyrar hade blått och inte grönt glas en bra bit in på 1970-talet. När gasen försvann försvann de blå glasen med den.I början använde man riktigt glas men idag har de flesta fyrar plexiglas.

– Många verkar tro att fyrarna spelat ut sin roll i och med den moderna tekniken men faktum är att det snarare är tvärtom. De blir viktigare. I och med Mälarprojektet, då slussen i Södertälje byggs om och farledsrännorna bereddas kommer nya fyrar att placeras i Mälaren.

Att en fyr ”släcks”, det vill säga slutar att användas som fyr är väldigt ovanligt och i Västmanland känner Candelas besättning bara till ett enda fall. Det gäller en fyr utanför Kungsör som emellertid troligtvis kommer att börja användas igen.

Eftersom allt var väl på Stora Sandskär åker man ganska snart vidare till nästa anhalt.

Fyren på Västra Holmen är något modernare än den på Stora Sandskär och drivs med glödlampa. Det finns ett mindre relä till själva fyren och ett större relä till fasaden. Men här visar det sig snabbt att något inte är som det ska. Det lyser inte som det borde.

Det finns en lucka i golvet och Max Maas klättrar snabbt snabbt ned i fyrens innandöme för att utröna vad som är fel.

Det måste kollas upp varifrån just den här fyren får ström.

Sjökortet visar att det aktuella elskåpet finns på grannön Elba.

En ö som Peter Günther har positiva minnen från eftersom han träffade sin fru här på dans för många år sedan.

Men just det här Elbabesöket blir inte lika trevligt. Elskåpet är svårt att hitta och Max Maas och Peter Günther får helt enkelt följa sjökabelns väg från vattenytan och upp i terrängen som är täckt av taggiga slånbärsbuskar för att hitta skåpet ifråga. En bit uppe på berget finns det, dolt av träd och buskar.

Det visar sig att det är Mälarenergis fas som krånglar och bolaget informeras om det.

– De har ett säkringsskåp till vårt elskåp förklarar Peter Günther.

De flesta av Mälarens fyrar är placerade precis vid vattenbrynet. Men några står direkt ute i vattnet och de är egentligen lättare att nå från båten , berättar Peter Günther. En stege fälls helt enkelt upp mot den lilla ”balkong” som finns på fyren.

Förekommer det någon skadegörelse på fyrarna?

– Inte ofta, men tyvärr förekommer det. Då kan det röra sig om målade tags, stulna solcellspaneler eller repor i glaset, säger Peter Günther.

Den del av året Mälaren är täckt av is använder sig teamet av svävare.

– Isen kommer oftast först i januari eller februari men det har hänt att den lagt sig redan runt Lucia berättar Peter Günther.

Den absolut stressigaste tiden på året är då isen precis gått upp. Då har många lysprickar hamnat där de inte alls ska vara.

Ännu finns inget datoriserat system där det omedelbart syns om någon sjösäkerhetsordning slutat fungera, men det är på gång.

När något går fel har besättningen ett visst antal timmar på sig att rätta till det, hur många beror på vilken sjösäkerhetsanordning det handlar om.

Eftersom teamet på Candela jobbar 10-timmarsdagar och har en övertid är de alltid lediga på fredagar.

Vad händer om ni alla tre blir sjuka samtidigt?

– Vi har ett bra samarbete med våra kollegor både i Kapellskär och Västervik. Vi hjälps åt och rycker in för varandra vid semester och sjukdom.

Lisa Parland

 

Fakta: Fyrar

I Sverige började man bygga fyrar i slutet av 1600-talet.

Ledfyrar, som leder landnära sjöfart rätt i inlopp, fartyg och hamnar är och var den vanligaste fyrtypen i Sverige. De flesta var utrustade med fotogenlampa som brann dygnet runt.

AGA-fyrarna kom till i början av 1900-talet då den svenska ingenjören Gustaf Dahlén uppfann en helt ny apparat för framställande av blixtljus. Den nya tekniken innebar att fyrarna med hjälp av acetylengas kunde lysa betydligt längre utan tillsyn. För att spara brännmaterial konstruerade Gustaf Dahlén en solventil så att fyrarna automatiskt kunde tändas och släckas då det blev mörkt respektive ljust.

Numera drivs nästan alla gamla AGA-fyrar med solcellspaneler och batterier.

Det har tidigare funnits nästan 100 bemannade fyrar i Sverige. Den sista fyrvaktaren, i Holmögadd utanför Umeå lämnade sin post så sent som år 2003. I Mälaren har det dock aldrig funnits några bemannade fyrar.

I hela Sverige finns drygt 2 500 fyrar och i Mälaren drygt 200.

Källa: Svenska Fyrsällskapet