Tema: Villa & Energi

Uppåt för bergvärme

Kurt Svensson började i bergvärmebranschen för 15 år sedan. Hunden Bonzo stannar dock hemma då husse är ute och borrar. Foto: Jan Å Johansson
Textstorlek:

FAGERSTA Vilken bergvärmeborrare eller installatör man är ringer berättar de att de har fullt upp. Kurt Svensson, som driver företaget Bergvärmeborrarn i Fagersta, tar sig dock tid för en pratstund. Han berättar också hur branschen jobbar för högtryck – alla vill ha bergvärme – och det nu.

Kurt kom i kontakt med bergvärme för 14–15 år sedan. Han har jobbat som anläggare hela sitt liv – alltså arbetat med grävmaskiner. Men då, för 15 år sedan, var han yrkeslärare på Edströmska gymnasiet
i Västerås.

– En kompis till mig, en bergsprängare, berättade att han borrat för bergvärme vid ett hus i Västerås. Han sade att det skall vi börja med. Vi kör sade han men hans fru sade nej så jag körde igång verksamheten själv.

För att starta ett borrföretag krävs stora investeringar och då inte bara i maskiner. Det gäller att hitta duktigt folk också.

– Ja, jag var tvungen att hitta rätt folk och på skolan fanns en flitig elev.

– Han har varit med sedan starten.

Eleven fick gå en utbildning i att borra under två dagar i Stockholm medan Kurt själv lärde sig kopplingar på en och en halv dag.

Att det är mycket att göra just nu bekräftar Kurt. Många intresserade kommer fram och frågar då han är ute och borrar.

– Det är så mycket att göra att det är bäst att ha många samarbetspartners, annars står man där. Men det är ändå väntetider för kunderna.

Om man är intresserad av att installera bergvärme vänder man sig först och främst till den som skall installera pumpen – en rörmokare helt enkelt. De kontaktar sedan en borrare, i det här fallet Kurt.

Jag har hört att det inte får vara hur många borrhål som helst i exempelvis ett villaområde?

– Nej, det stämmer inte. Däremot måste det vara minst 20 meter mellan hålen och det brukar aldrig vara några problem att hålla sig till det.

Det hela går till så att det borras ett hål på cirka 200 meter. Sedan stoppas två slangar ned vilka innehåller 96-procentig sprit. Detta för att motverka att det fryser och blir till permafrost. Här i Mellansverige är det på detta djup sex grader varmt vilket vattnet håller då det kommer upp i pumpen.

– Sedan kramar pumpen ut fyra grader och de övriga två graderna går ned i marken igen. Pumpen transformerar dessa fyra grader till 60 grader – det är som en omvänd kylskåpsprincip.

Kurt berättar att konsten att borra efter bergvärme såg dagens ljus för 25 år sedan. Då borrade man inte så djupt som i dag och då hann inte värmen upp till sex grader. Det gav helt enkelt en sämre effekt.

– Spriten kunde inte hålla de sex graderna och effekten kunde bli att det gick ned minusgradigt vatten i hålet och kom upp minusgradigt. Då blir det permafrost i hålet. I gamla hål kan faktiskt slangarna vara fastfrusna. Men nu vill man alltså ha det djupare borrat.

Om det ändå blir så att det fryser i en slang så borras helt enkelt ett kompletteringshål och slangarna kopplas ihop. Han berättar om en fastighet i Norberg där de hade problem med is. Där hade konsulten feldimensionerat borrhålet.

– Där skulle de ha borrat djupare.

Men borrdjupet är också beroende av hur gammalt huset är och hur stort det är.

– Ja, hur gammalt och hur välisolerat det är spelar in. Moderna hus är i regel mer välisolerade. Man kan säga att är det ett gammalt hus borrar man en meter per kvadratmeter. Är det 200 kvadratmeter borrar man 200 meter. Men det där brukar tillverkarna av pumparna kontrollera via ett dataprogram.

– De jämför med hur mycket olja eller el huset tidigare har dragit, berättar Kurt.

Det kan vara så att man måste borra djupare än planerat och då får man räkna med ytterligare en kostnad på 4 000 kronor per borrad meter. I normalfallet kostar en installation mellan cirka 140 000 och 150 000 kronor.

Att det är mycket att göra har många orsaker. Elen är dyr, likaså oljan och många som för länge sedan installerade pelletspanna tycker det börjar bli för jobbigt.

– För oss är det en fördel att pelletspannorna kom, nu vill alla byta, skrattar Kurt.

– Pellets har stigit i pris, det finns en brandrisk och den är jobbig att hantera.

Det finns dock en konkurrent och det är luft-värmepumpar som blir allt mer populära. Dessutom börjar de bli riktigt bra, konstaterar Kurt.

– En bergvärmeinstallation kostar en del men det tjänar man in på fem till sex år. Ja, det är högtryck på det nu, vi har så mycket att göra att det är svårt att hitta partners. Alla har mycket att göra.

Förutom Kurt själv har han två anställda.

– Jag är chef men får jobba lika mycket ändå.

Men han ångrar inte att han hoppade av lärarjobbet för 15 år sedan.

Även på tillverkaren av pumpar, Nibe med huvudkontor i småländska Markaryd har man märkt av uppgången.

– Ja, i högsta grad, säger informationschef Benny Torstensson. Vi märker av en markant ökning över hela linjen, bergvärme, luftvärmepumpar och vatten-luft-pumpar. Bara i Markaryd har vi nyanställt mer än 100 personer tack vare detta.

Cirka hälften av det man producerar är bergvärmepumpar. Förklaringen enligt Benny Torstensson är att man byter ut 1970-talets direktel och oljepannor.

– Byter man ut detta sparar man 75 procent genom att installera bergvärme. Har man en uppvärmningseffekt på 30 000 kilowattimmar per år sparar man 20 000 kronor. En installering tar inte lång tid att tjäna in.

Och företaget märker av det runt om i hela Europa. Ökningen har varit konstant under hela 2000-talet. Benny Torstensson tar ett exempel från sitt närområde.

– Det finns en liten by utanför Markaryd, Veinge, där det finns cirka 500 hushåll. Där har de en rörmokare Bäckström som installerade den första bergvärmepumpen i byn år 1997. I år monterade han den 300:e.