Länets enda kravgrisar

Vallhunden Tequila av rasen Kelpie vallar grisarna. Foto: Cecilia Eriksson
Textstorlek:

KÖPING På Högsta gård i Köping föds Krav-certifierade grisar upp. Det är den enda Krav-certifierade grisgården i länet. Carina Andersson, som driver gården tillsammans med sin man, vet att konsumtionen av julskinka minskat men att Krav-ekologiskt är populärt hos konsumenterna.

På Högsta gård har slaktgrisar fötts upp sedan år 1989.

– Det var konventionella grisar. Vi hade suggor och födde upp smågrisar som sedan såldes vidare till någon slaktsvinsproducent och det var väldigt litet med bara 20 suggor. Men det var medel på den tiden, berättar Carina Andersson som driver Högsta gård tillsammans med sin man Johan.

Det var inte förrän på 1990-talet som grisproduktionen i Sverige började ta ordentlig fart, med suggringar. Högsta gård arbetade på det konventionella sättet och tyckte då att det fungerade bra att använda konstgödsel och bekämpningsmedel.

– Det var så man utbildades på lantbruksskolorna. Med konstgödsel och bekämpningsmedel fick man inte problem med skadedjur och ogräs på samma vis som innan. Man ifrågasatte det inte, berättar Carina.

Men i slutet av 1990-talet blev det olönsamt att föda upp grisar och den dåliga lönsamheten gjorde att de på Högsta gård ställde om till Krav år 2000.

– Krav var lite främmande för oss, men sättet att föda upp Krav-grisar på tilltalade oss. Grisningen skedde inne och efter två veckor flyttade vi ut dem och så gör vi fortfarande, berättar Carina.

Reflektionen över det konventionella sättet att arbeta på har kommit i efterhand. När det blev stopp i tröskmaskinen tidigare och hon blev tvungen att rensa den från stenar så var det i övrigt rent i maskinen. Men sedan de gick över till Krav har det ändrats.

– Nu är det fullt av insekter i maskinen och det har jag slagits av, för det hade vi inte förr. Jag ser det som att det är liv. Tistlar och ogräs är även bra för bina, som vi annars har ont om i Sverige, säger Carina.

Krav-bönder har fler regler att förhålla sig till än konvetionella bönder. Hälften av fodret måste produceras på gården och grisarna måste vistas utomhus minst 4 månader om året. Grisarna på Högsta gård går ute året om med möjlighet att ta sig in i öppna hus där det ligger gott om halm på golvet.

När Krav-grisarna föds så får de vara tillsammans med sin mamma längre än vad konvetionella grisar får.

– Krav-grisarna får vara hos sin mamma minst 6 veckor. Konventionella grisar är minst 3 veckor med sin mamma, säger Carina.

När grisarna blir 16 veckor gamla flyttas de till slaktsvinhuset.

På Högsta gård finns 80 suggor och det föds uppemot 1 600 slaktgrisar per år. Köttet säljs via Svenskt butikskött.

Högsta gård köptes av släkten år 1860. Carinas make Johan är sjätte generationen på gården. Paret arbetar tillsammans med ett av deras fyra barn, sonen Simon. Även barnbarnet Filip, 9 år, visar intresse för att lära sig om gårdens arbete.

I Sverige finns 33 Krav-certifierade grisproducenter samlade i föreningen Jord på Trynet, där Carina Andersson är vice ordförande. De arbetar för att sprida kunskapen om Kravgrisar inom livsmedelskedjorna. Föreningen har växt.

– Vi ökade med fem producenter och 4 000 grisar förra året. Nu producerar vi 33 000 grisar tillsammans varje år, till skillnad mot 23 000 för några år sedan, berättar Carina.

Krav-ekologiskt är populärt hos konsumenter visar undersökningar.

– Krav-grisar har vunnit Änglamarkspriset två gånger, så konsumenterna har verkligen sagt att de vill ha grisar med jord på trynet som vi brukar säga, säger Carina.

Men på Högsta gård är de medvetna om att folk lägger mindre pengar på mat än förr och de vet även att folk inte äter julskinka i lika stor utsträckning som tidigare, det visar också fjolårets rapport från Livsmedelsföretagen.

– Trenden är att folk äter mindre med julskinka, men inte vi. Vi älskar julskinka, vill gärna ha en stor eller två. Vi gör toast och paj med skinka. Det är världens bästa mat med en macka med skinka och senap på, säger Carina.

Till jul är det lika mycket arbete på gården som under övriga året. Men de ser till att förbereda ordentligt innan julafton för att kunna vara lite lediga.

De har även personal anställd som avlöser dem.

Vad betyder julen för dig?

– Samvaro och att man bryr sig om varandra. Det är glädje att ge julklappar, det handlar inte om en massa fina saker utan om glädjen att ge, säger Carina.

På juldagen är det åter dags att seminera grisarna.

Cecilia Eriksson

 

Fakta: Krav

Få julskinkor bär Kravmärket på förpackningen. Orsaken är att de allra flesta julskinkor behandlas med nitrit som hämmar tillväxten av oönskade bakterier och ger skinkan dess klassiska ljusröda färg. Nitritbehandling är inte tillåten enligt Kravs regler. För att vara helt säker att skinkan kommer från en Krav-gris bör man söka information om uppfödningen i innehållsförteckningen.