Semlans väg genom historien

Textstorlek:

Det har talats om semlor från det romerska riket fram till det moderna Sverige. Fast recepten har varierat kraftigt under åren – vissa har stoppat korinter i degen, andra ska ha gömt fläsk i bullarna. Allt detta vet den kunniga Semleakademin.

Sedan 1992 har semlan studerats och diskuteras av Semleakademin. De inleder varje år med att, från början av januari fram till fettisdagen, träffas på tisdagarna och testa utvalda semlor.

De bedömer semlans utseende, storlek, hatt, garnering, mandelmassa, grädde, deg och smak.

Dessutom vårdar akademin semlans namn och historia.

Det latinska ordet similia betyder vetemjöl av finaste slag, och ligger till grund för ordet semla.

Här är några av de intressanta urtal ur semlans historia, som akademin presenterar på sin hemsida.

1500-tal: Det sprids berättelser om munkar som gömmer fläskbitar i brödstycken under fastan – en föregångare till dagens semla. I Gustav Vasas bibel 1541 kan man läsa om bakade semlokakor blandade med olio.

1631: När Gustav II Adolfs finska soldater intagit fästningen Marienberg firar de med ”kallskål i stormatten med semla och vin”

1737: Ett recept på semlor anger att degen innehåller blårussin, korinter, socker och kanel.

1771: Middagen som tog död på kung Adolf Fredrik avslutades visserligen med en lång rad semlor, serverade som hetvägg, på fettisdagens kväll. Men innan dess hade han smällt i sig böckling, rysk kaviar, hummer, surkål, kokt kött med rovor samt champagne.

1890: Semlan får den form den har idag. Några decennier tidigare började mandelmassan användas och semlan serverades med varm mjölk eller smält smör.

1950-tal: Jordbruksnämnden mottar en polisrapport från Malmö. En bagare har sålt semlor före fettisdagen! Det gick inte an. Jordbruksnämnden bestämde både när man fick äta semlorna och vad de skulle kosta.