Här har hönsen utsikt över Västerås

Textstorlek:

Sanna Wahl har bott i sitt stora fina sekelskifteshus på Blåsbo i Västerås i 35 år. Hennes barn, i sin tur, är den fjärde generationen i huset. Men nu är det inte det denna artikel skall handla om utan om hennes höns som spatserar tämligen fritt mitt i staden kan man säga. En tupp plockades till och med upp på stan efter att den rymt.

Annons:

Nu skall det poängteras direkt att det inte är tillåtet att ha tupp i tätbebyggt område men maximalt fem höns får man ha i Västerås utan tillstånd. Men med grannarnas goda minne, så att säga. Hur kunde då en tupp rymma om det inte är tillåtet kanske någon undrar nu. Svaret, är enkelt, man vet aldrig vad ett ägg innehåller.

– Men råkar det kläckas en tupp ger vi bort den till någon som bor på landet, berättar Sanna.

Även om det skall handla om höns och ägg, det är ju ändå påsk, så går det inte att komma ifrån det vackra huset på höjden i Blåsbo med en magnifik utsikt över staden.

– Det är mormors gamla hus som min morbror så småningom tog över. Han bodde dock ett tag i Göteborg men flyttade tillbaka till Västerås. Hur som helst sålde han huset till oss och nu har vi haft det i 35 år. Och tänk, redan som liten drömde jag om att bo här.

Huset ritades av den kände arkitekten Erik Hahr vid förrförra sekelskiftet. Hönshuset, i samma stil, har en lokal snickare byggt. Och här bor alltså fem hönor av rasen dvärgkoching och friserad dvärgkoching noggrant övervakade av katten Åke som tycker det är roligt att jaga dem.

Men hur går det?

– Det är ingen fara, han rör inte hönorna, säger Sanna.

Det var för tre år sedan som Sanna började fundera över att skaffa höns.

– Jag tyckte det verkade lagom med tre hönor så jag började med det.

Men snart ville hon ha fler så hon fick fem befruktade ägg av en bekant och tre av äggen kläcktes. En av dessa kycklingar var dock en tupp så den fick Sanna ge bort.

– Men här i Västerås får man bara ha fem hönor utan tillstånd så det blev bra. I vissa andra län måste man ha tillstånd för höns i tätbebyggt område oavsett hur många höns man har. Men tupp får jag inte ha. Det tycker jag är synd, det är så mysigt när en tupp galer.

En gång rymde alltså en tupp och hittades på Kyrkbacken.

– Polisen sms:ade min man, eftersom den polismannen vet att vi har höns och frågade om det var vår tupp. Den tuppen fick flytta ut på landet.

Hönsen gillar inte vintern då de mest kurar i hönshuset. På sommaren får de dock gå lösa ibland.

– Men de rafsar bara i rabatterna och förstör. Jag tycker synd om mina penseer som först skall genomlida vintern och sedan attackeras av hönsen, skrattar Sanna.

Trots att det är påsk har hönorna inte kommit igång med värpningen ännu. Annars värper de en gång om dagen.

– Det kan bli tre ägg om dagen. Men det bästa är att man inte behöver kasta någon mat på komposten, den äter hönsen upp. Ja, höns är perfekta för barnfamiljer.

Apropå mat så smiter hönsen ibland in i huset.

– En av hönorna går till och med upp för trappan till övervåningen. Vid ett tillfälle tappade vår son en tallrik med pytt i panna i trappan vilket samma höna åt upp. Det kanske är därför hon går i trappan – det kanske finns mer pytt i panna, spekulerar Sanna.

Självklart är familjen självförsörjande på påskfjädrar. Men de plockar så klart inte hönsen utan de fjädrar som kommer till användning är sådana som hönorna själva ruggar bort.

Även om Åke är en snäll katt så finns det dock hot utifrån visar det sig.

– Ja, en gång kom grannarna hem och såg en duvhök som tagit en höna. Men de lyckades rädda hönan.

Även om hönorna äter mycket av familjens mat måste de likt alla djur ha sin speciella näring.

– Vi köper pellets och snäckskal till dem. Min man brukar säga att vi har Sveriges dyraste ägg, ler Sanna.

– Men de är så roliga att titta på – kacklandet är så mysigt.

Annons: