Länets försvar i ny bok

Textstorlek:

Snart är Västmanlands läns museum tillsammans med Västmanlands hembygdsförbund uppe i sin 90:e bok. Nu har den 87:e släppts med titeln I krig och fred vilken innehåller berättelser och fakta om försvaret från det tidiga 1700-talet fram till i dag. 15 författare har engagerats för att belysa detta aktuella ämne.

Annons:

År 2010 lades den allmänna värnplikten ned i Sverige och ersattes av ett yrkesbaserat försvar med fokus på utlandsmissioner. Men med ökad oro i omvärlden har man återigen infört värnplikten och militärledningen talar om att dra ned våra resurser i utlandet för att istället koncentrera oss på Sverige.

Således är den nyligen utkomna boken I krig och fred perfekt tajmad skulle man kunna säga – ett brännande hett ämne.

Redaktörer för boken är länsmuseichef Carl-Magnus Gagge och hembygdskonsulenten Ann Österberg.

– Idén att göra en bok om försvaret i länet kom ifrån Anders Fläcke som bor i Stävre i Sala kommun. Tanken var att belysa vad som är viktigt i länet just nu och inte minst i världen. Frågan har blivit allt mer aktuell den senaste tiden. Och vi har valt att inte göra en monografi utan boken innehåller historier från 1700-talet fram till i dag. Det finns exempelvis mycket skrivet om F-1 i Västerås och Västmanlands regemente i Salbohed, berättar Carl-Magnus Gagge.

Därför har man istället valt ett antal berättelser av 15 olika författare.

– Vi har exempelvis några berättelser om kvinnorna inom försvaret – när kom de in i bilden?

Här finna historien om 26-åriga Anna Maria Jansdotter Engsten som deltog i 1790 års krigsexpedition mot Ryssland som piga åt en officer. Hon utförde ett hjältedåd under ett sjöslag för vilket hon blev belönad av kung Gustav III. Anna Maria räddade nämligen på egen hand ett fartyg under hård beskjutning tillbaka till svensk hamn. Av kungen fick hon en silvermedalj och 50 riksdaler men pengarna uteblev. Men efter att ha skrivit en klagoskrift till kungen fick hon sin gratifikation.

Även under andra världskriget gjorde kvinnorna insatser inom försvaret. En av dessa var Britta Strandberg vilken var stationerad som väderflicka på Hässlö i Västerås. Så klart var männen i en manlig värld skeptiska till en kvinna på flygflottiljen. Men hon var nöjd med lönen:

”Det jag fick i begynnelselön i flygvapnet var vad de äldre flickorna hade som slutlön inom det kommunala”.

Under andra världskriget var vi inte så väl rustade som det påstods. En berättalse från Kungsör visar just på detta. De militära myndigheterna ansåg att Kungsör kunde vara ett hett mål för en fiende. Framför allt järnvägsbron över Arbogaån kunde vara ett strategiskt mål för bombning. Här gick nämligen de viktiga malmtransporterna från Bergslagen.

Men några luftvärnskanoner fanns inte. Därför gjordes ett upprop bland befolkningen om att samla in pengar för detta ändamål. Förutom företagen som betalade 25 kronor per arbetare fick man in en krona från en sömmerska, från en skohandlare 50 kronor och en företagare skänkte 400 kronor. Men det tog ända till den 8 oktober år 1943 innan de två kanonerna fanns uppställda och på plats.

Så klart finns också Arbogas be­tydelse inom flyget med . Här utförde man bland annat radarunderhåll, tillverkade robotar och inte minst reparerade man flygplan. Luftkriget hade blivit en viktig del av krigföringen under andra världskriget. Givetvis finns också Saab:s verksamhet i Arboga omnämnd.

Boken avslutas i nutid kan man säga med två kapitel om försvaret i dag – bland annat om Hemvärnets roll i försvaret.

– Försvarsindustrin i länet var av stor vikt och just försvarsindustrin är tidigare dåligt uppmärksammad. Och det är lite konstigt då det också har med välfärdsbygget att göra, tycker Carl-Magnus Gagge.

Jan Å Johansson

Annons: