Vad är Oscarsgalan mot en filmpremiär i Köping?

Textstorlek:

KÖPING Galapremiär – världspremiär. Det är det inte ofta i länet. Men i söndags skedde det i Köping då filmen Tårtgeneralen pressvisades och förhandsvisades för inbjudna gäster. Köpingssonen Filip Hammar, tillsammans med parhästen Fredrik Wikingsson, är en av regissörerna och den som kläckte idén om först boken som filmen bygger på och som nu alltså blivit film.

Annons:
I slutet av år 1984 utser Jan Guillou Köping till Sveriges tråkigaste stad i SVT:s program Rekordmagazinet. Självklart slår det ned som en bomb för alla Köpingsbor – hela bygden blev till ett skämt i resten av landets ögon. Filip Hammar var då nio år och kunde aldrig glömma det hela. Men i Köping fanns en man som ville som han sade – ”ge tillbaks till stockholmsjävlarna”. Entreprenören, som han själv kallade sig, eller den möjligtvis alkoholiserade visionären, Hans-Göran Pettersson, Hasse P kallad, kom på den lysande idén att få in staden i Guinness rekordbok. Detta genom att man helt enkelt skulle baka världens längsta smörgåstårta. I filmen gestaltas Hasse P av skådespelaren Mikael Persbrandt som återigen fått rollnamnet Hasse. Hans rollfigur i guldbaggebelönade Mig äger ingen heter också Hasse och är alkoholberoende.
Har du hamnat i något slags fack?
– Det vet jag inte, men jag hamnar gärna i ett fack där jag får berätta om den vanliga människans kamp.
Filip och Fredrik har tidigare gjort dokumentärfilmen om det etiopiska bandylandslaget från Borlänge som deltog i bandy-VM i Sibirien.
De två intresserar sig också för de lite udda människorna som inte följer några normer.
– Detta är en film från oss tre till dessa människor. Det är lätt att säga att ”det är väl bara att få ordning på livet”. Men så jäkla enkelt är det inte, säger Filip Hammar.
Varken Persbrandt eller Wikingsson hade hört talas om Köpings dilemma förrän Filip berättade om det.
– Men jag har ett svagt minne, men det kan vara fel, att då jag träffade Filip första gången och han berättade att han är från Köping sade jag: ”Är inte det Sveriges tråkigaste stad”, skrattar Wikingsson.
Att Mikael Persbrandt fick huvudrollen var inget förutbestämt men då allas scheman föll på plats blev det så. Persbrandt har blivit regisserad av många namnkunniga regissörer.
Hur var Filip och Fredrik i den rollen?
– Bra fråga, vi kan ju inget, säger Hammar.
– Har man bara ett bra manus och bra rollsättning så ordnar sig det mesta. Men jag är så tacksam att de gjort detta. Bra regissörer är sådana som vet att det är människor de jobbar med. De kunde säga åt mig att jag fick gå vart jag vill och jag fick improvisera. Men de ser oss. Det finns erfarna regissörer som är både blinda och döva. De här två har både empati och inkännande, säger Persbrandt.
– Ja, de är väldigt ödmjuka.
– Här visste vi inte vad vi kunde, vi fick inte förlöjliga en hel stad. Även om det är en dramakomedi så fick det inte bli en komedi. Det var för mycket tragedi i Hasse P:s liv och det förlöjligar man inte, tycker Filip Hammar.
– De berättar om den lilla staden på ett fint sätt, tycker Persbrandt.
Rollen som Åsa vilken bakar smörgåstårtan spelas av Agnes Lindström Bolmgren. Hon har varit med i bland annat Beck och Morden i Sandhamn. Hennes pappa spelas av Tomas von Brömssen och han valde att göra rollen stum. Ingen av dem kände till episoden från 1980-talet.
– Men jag läste boken Tårtgeneralen, jag tyckte den var rolig och så gillar jag Filip och Fredrik. Dessutom gillar jag att läsa, berättar Lindström Bolmgren och fortsätter:
– Manuset skiljer sig ifrån boken och jag skrattade mycket då jag läste manus.
Hur var det att bli regisserad av två ”noviser” på området?
– Det var inga problem. De var mottagliga för förslag från oss skådisar. Men det är otroligt att se dem jobba ihop – hur de hjälps åt och stöttar varandra, säger von Brömssen.
– Ja, det kändes att de visste vad de ville med filmen, säger Lindström Bolmgren.
– När jag fick manus tänkte jag att ”oj, vilket bra manus” och man kan säga att de har ett bra självförtroende tillsammans, ler von Brömssen.
Bra manus, men du har ju inga repliker?
– Ja, jag fick faktiskt välja mellan repliker och att vara tyst och jag valde tyst men tänkte att hur gör man detta?
Agnes Lindström Bolmgren gick in för rollen så till den grad att hon besökte Köping flera gånger för att lära sig dialekten. Bland annat träffade hon Filips gamla klasskompisar.
– Men Västmanland är ett knepigt län, det är lätt att glida över i dalmål eller i närkingska.
Tomas von Brömssen besökte dock bara Köping då han hade inspelningsdagar. Men han gillade vad han såg.
– Det är en riktig sommaridyll. Men att komma till en liten stad är som att komma till en helt annan värld. Det finns något gammaldags över det – människor lyssnar och pratar med varandra. Här bor det hyggliga människor kan man säga.
– Skulle du kunna bo i Köping?
– Javisst, men inte för länge, skrattar von Brömssen.
Jan Å Johansson
Annons: