Det är som i Ronja Rövardotter

Textstorlek:

Det är mycket nu. Överallt känns det som om det bråkas och käbblas. President Donald Trump är i luven på president Putin. Innan dess var det Nordkoreas Kim Jong-un som gällde. Samtidigt har vi i Sverige turbulensen inom Svenska akademien där en efter en hoppar av fast de enligt de uråldriga stadgarna inte får det.

Nu är många oroliga över hur det skall bli med Nobelpriset i litteratur fast ärligt talat tror jag att majoriteten struntar i det. Men man skall ge akademien cred för att de gett oss namn som vi aldrig annars hört talas om – Kenzaburo Oe, Wislawa Scymborska, Gao Xingjian, Jean-Marie Gustave Le Clézio och Svetlana Aleksijevitj. Det var exakt så som Gert Fylking ropade och vilken alltid kuppade sig in då dörrarna öppnades:

”Äntligen”.

Jag tror inte det har kommit fram men jag tror att bråket som nu uppdagats är Astrid Lindgrens fel. Ja, fel och fel, men jag tror att hon är upphovet till det. Dessutom var det säkert hon som inspirerade till att Bob Dylan fick priset härom året. Så här följer min teori till krisen i Svenska akademien:

De två falangerna som nu uppstått, eller som vi tror uppstått nu, har varje år bråkat om vem som skall få priset. Någon som folk känner till eller någon man aldrig hört talas om – så kallad finkultur. Den ena falangen har år efter år, så länge Lindgren levde, propagerat för henne som pristagare. Men falangen för dem som brukar få nobelpriset har varit i majoritet, om än kanske med bara en person. Och eftersom ingen i akademien kan bytas ut förrän någon avlider har detta pågått i alla år. Mot Astrid har varit starkast.

Lite lustigt är det att det som nu pågår så mycket liknar intrigen i hennes fina bok om Ronja Rövardotter. Där låg Ronjas rövarband med pappa Mattis i spetsen i fejd med Borka och hans rövare. En olöslig konflikt som det verkade tills det visar sig att Borka har en son vid namn Birk Borkason mellan vilka tycke uppstår. Alltså inte mellan Birk och Borka utan Ronja och Birk. Det uppstår två falanger bland rövarna – en som ledsnar på att man ska slå varandra i huvudet och en annan mer militant.

Min teori är alltså att bråket i akademien beror på Astrid Lindgren. Vad hade hänt om finkulturfalangen inom aka­demien krupit till korset och erkänt att de läst Lindgren i smyg och gillat det. Hade vi haft detta bråk då? Tyvärr får vi aldrig ett svar på det men bråket ledde antagligen till att Bob Dylan fick priset för två år sedan, tror jag. Helt plötsligt vann ett namn som de flesta i världen känner till. Så stor var faktiskt Astrid Lindgren också.

Nu är akademien nere på tolv ledamöter, alltså ett fotbollslag med en reserv. Det kan bli skador eller utvisningar som decimerar antalet men de har bara en reserv att slänga in. Men spela kan de. Dock kan de inte bli färre för då måste de lämna walk over. De får nämligen inte vara färre än tolv för att rösta fram en nobelprisvinnare.