Tema: Året på gården

Förberedelser för vårbruket

Textstorlek:

Vårbruket är tillsammans med skörden de mest intensiva perioderna under året på ett lantbruk. Förberedelserna veckorna innan är likaså intensiva. Målet är att få all utrustning redo och att ha fått hem allt utsäde och annat som behövs. När förutsättningarna sedan är de rätta ska det bara vara att sätta igång.

När jag denna gången åker ut till Rytterne och Svånö gård så är det tydligt att våren äntligen har kommit även hit. Familjen Sommars mjölkgård med runt 130 kor ligger i ett flackt Mälardalslandskap som nu snabbt vaknar till liv. Grönt spirar överallt, fåglarna sjunger och snart kommer även åkrarna fyllas av traktorer.

Leverans av utsäde

För att kunna sätta igång med vårbruket är det mycket som ska ordnas med. Traktorer och annan utrustning ska ställas i ordning. Det som är trasigt repareras eller ersätts, annat smörjs och trimmas.

Just den här morgonen levererades nio säckar vårvete till gården av Jimmy Petrusson, chaufför på M4. På Svånö gård sår de havre, korn, vete och ärtor. Mest av allt odlar de korn. Nästan allt som de odlar går till djuren. Men en del säljs om det blir över efter en bra skörd.

Jimmy Petrusson, M4, och Henrik Sommar.

Dagliga sysslor

Ingrid Sommar.

Till de vardagliga sysslorna på gården hör förstås att ta hand om korna. Gårdslivet börjar tidigt runt sex på morgonen med skötsel av djuren. Sista turen bland korna blir vanligtvis runt klockan åtta på kvällen. Vad innebär då det dagliga arbetet med korna?

-Skrapa rent i liggbåsen, ströa i liggbåsen, titta om några är brunstiga, göra rent mjölkrobotarna, byta filter. Allt sånt där. Sen ska man också blanda foder och sköta utelagårn, berättar Ingrid.

Öronmärkning

En rutin som inte behöver göras dagligen men väl så snart som möjligt efter en kalv föds är öronmärkning. Varje djur ska få ett märke i varje öra som identifierar just det djuret, som ett id-kort för oss människor.

Ingrid Sommar.

Det är en märkning som gäller i hela EU. Djuret förses med en plastbricka i båda öronen. Brickan har dels ett nummer som identifierar gården och dels ett nummer som är unikt för djuret. Djurets identifikation rapporteras också in till ett centralt register på Jordbruksverket.

På Svånö gård föds runt 160 kalvar per år och de ska alla märkas. Kalven som Ingrid märker är ungefär en dag gammal och tycker inte om att få en plastmärkning i örat och vem skulle göra det, tänker jag.

-Nu tycker han ju inte om mig för att jag har gjort det här. Men sen kommer jag lära honom att dricka mjölk, när han inte går med mamman längre. Då vänder han och tycker att jag är ok i alla fall, hon är nog inte så dum, menar Ingrid.

Sparka jord

När allt är levererat, fixat, lagat och ställt i ordning så återstår ändå att markerna ska vara redo för vårbruk. Bonden väntar först på att tjälen ska gå ur marken. Sen väntar man på att markerna torkar upp nog så att den kan bära den tunga utrustningen.

Ingrid och Henrik Sommar.

Henrik och Ingrid visar mig hur de sparkar åkermarken. Med sina stövlar sparkar de på jorden här och där. De vill se om jorden är torr nog så den går att så i. Vissa hävdar att man ska gå i tunna skor eller till och med barfota för att kunna känna jorden. Jag gissar att ett erfaret öga och stövlar duger gott. Speciellt om man använder händerna ibland för att kontrollera noggrannare, precis som både Henrik och Ingrid gör.

Välta vallar

En annan förberedelse som kan ske på våren är att välta vallarna. Att välta vallarna innebär att förbereda vallarna för den kommande säsongen, att trycka ner stenar och jämna ut marken. Det gör lantbrukaren med en vält som dras av en traktor.

Henrik tar mig med på en tur med traktorn på en betesvall, en vall där korna kommer gå och beta när vädret blir lite varmare. Väder och vind kan ha ställt till det på sina ställen på vallen. Men mer troligt är att grisar, alltså vildsvin, har bökat upp jord och skapat högar och gropar som bör jämnas ut. Det ser vi tydliga tecken på när vi kör runt på vallen.

Henrik Sommar.

Förutom betesvall finns det också slåttervall. Där odlar familjen Sommar gräs och klöver som de slår och som blir till ensilage som är mat för korna på vintern. Men mer om det i en senare artikel.

Skogen är nu avverkad

Slutligen kan jag berätta att skogen som familjen Sommar ville avverka nu har avverkats. Stammarna ligger uppradade längs vägen i väntan på transport. Det luktar så där speciellt som nysågat trä gör. Det luktar underbart, säger Henrik. Jag kan bara hålla med.

Du kan läsa alla artiklar i serien här.