Obetänksamma uppmaningar

Textstorlek:
Annons:

Nu har vi klarat av en begravning av anhöriga. Det är inget jag skall raljera eller skoja över men jag kan inte låta bli att nämna en sak som ändå är udda i sammanhanget.

Alla som tagit hand om ett dödsbo vet hur mycket det är att göra. Man skall hålla reda på räkningar och säga upp abonnemang som den avlidne hade. Bland annat var det i det här fallet en uppsägning av ett bredbandsabonnemang.

Som vid alla företag nu för tiden är det många val som skall göras – tryck ett för det, tryck två för det – och så vidare. När jag anmält att det gällde en uppsägning fick jag veta av en mekanisk röst att den som stod för abonnemanget måste finnas bredvid. Det skulle ha varit lite spooky som man säger nu för tiden. Nu visade det sig dock inte vara ett krav då man väl fick prata med en människa utan det gick hur smidigt som helst. Åtminstone i telefon. Om det sedan fungerat visar sig väl framöver.

Att det varit varmt den senaste tiden har säkerligen inte undgått någon. Hur varmt det är kan man konstatera vid en titt på termometern. I den bättre hälftens och mitt fall har vi en bättre måttstock – den lilla vita hunden. Normalt då man visar kopplet blir det full fart på honom, ut och nosa är det bästa som finns. Så reagerar han även nu trots värmen men när man väl gått en bit börjar han att sacka.

Det brukar betyda två saker. Antingen mår han inte bra på något vis eller så är det helt enkelt för varmt. För tvärtom, då det är en riktigt svinkall dag på vintern, bryr han sig inte. Det skall nosas.

Men värme, det går inte. Den lilla vita stannar och tittar vädjande på en och då man frågar om vi skall vända rusar han direkt mot hemmet. Det betyder att det är alldeles för varmt.

Sådana dagar har det varit gott om den senaste månaden. Men man skall inte klaga.

Värre är det med myggen som redan kommit igång. På vissa platser är det till och med värre än någonsin.

Och hemma hos oss är det inget undantag märkte jag härom kvällen. Helt utan förvarning ”vällde” det in mygg över tomten, troligen kläckta under dagen. De kom likt flyganfallet på Pearl Harbour in i våg på våg.

Hunden gnällde och ville in. Jag såg på glaset på verandan, mot solen, hur myggen samlades i hundratal för att ta sig in. Det var som i filmen Fåglarna – det kändes hotfullt.

In i säkerheten men det var inte slut där visade det sig. När vi skulle lägga oss för natten upptäckte vi att vi glömt att stänga balkongdörren till sovrummet. Där satt de på väggarna i horder och bara väntade på ”värdfolket”.

Det var bara att gå loss på den invaderande armén av myggor med flugsmällare och andra verktyg. Det var som att vara på fjällvandring och ha glömt tältduken öppen.

Däremot har det varma vädret en fördel och det är att fästingarna håller sig borta. Hittills i år har vi bara plockat bort fyra fästingar från den lilla vita.

Annars brukar det jämt efter en promenad krypa flera små otäckingar på honom.

Och fortsätter vädret på detta vis kommer säkert också myggorna att minska i antal.

Men risken för skogsbrand kommer att öka. Det är aldrig bra hur man än gör.

Annons: