Stopp för antibiotika-vansinnet

Textstorlek:

När nya EU-regler nu beslutats gällande antibiotika till djur är det en stor framgång för den svenske EU-parlamentarikern Fredrik Federley (C ). Man får även tillskriva hans tidigare kollega Marit Paulsen (L) en del av äran. Under många år förde hon i parlamentet en intensiv kamp för en sundare europeisk djurhållning.

Men de största vinnarna är de europeiska folken. Antibiotika är ett läkemedel för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika – ett allvarligt och växande folkhälsoproblem i Sverige och världen. Läkemedel ska alltid användas med försiktighet och aldrig i onödan. Bruket med att ge antibiotika i ”förebyggande” syfte riskerar att bygga upp resistens.

Antibiotikaresistensen är redan idag ansvarig för uppskattningsvis minst 25 000 dödsfall per år, enbart i EU. Den nuvarande globala dödligheten på grund av antibiotikaresistens beräknas till 700 000 dödsfall per år, skrev Fredrik Federley i en debattartikel i november.

Enligt Jordbruksverket är det mycket viktigt att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens inom både human- och djursjukvården. Detta kan ske bl.a. genom att undvika onödig eller felaktig användning av antibiotika. Detta är också syftet med de nya EU-reglerna.

Nu blir det bara tillåtet i undantagsfall att medicinera djur i förebyggande syfte. Samma person ska inte både kunna förskriva och sälja mediciner, ett förfarande som bäddat för överförskrivning. Det är också en framgång att en veterinär ska göra bedömningen huruvida djur är så sjuka att antibiotika ska användas.

Data om djurens hälsotillstånd ska samlas in ända ner på gårdsnivå. Det handlar om sådant som vilken djurtyp som är sjuk, vad det är för sjukdom och vilken sorts antibiotika som förskrivits. Om detta kan skötas utan onödigt krångel och byråkrati öppnar det för möjligheten att ha koll på hur antibiotika används och var det används mest, och kanske också om det används felaktigt, enligt Federley.

Men reglerna innebär också att importerat kött från länder utanför EU måste ha en standard i produktionen som lever upp till lagkraven. Till exempel måste Storbritannien om de i framtiden

vill sälja kött på den europeiska marknaden, leva upp till det som nu beslutats.

Många av de regler som ska införas finns redan i Sverige. Lagstiftningen kommer ändå att vara ett stort steg framåt för att bekämpa antibiotikaresistens i världen. Oavsett var köttet kommer ifrån så ska reglerna gälla om det säljs i EU.

Regelverket måste först godkännas formellt och sedan är tanken att det ska börja gälla senast 2021. Därmed tar Europa ett stort steg framåt i riktning mot en bättre och mer långsiktigt hållbar djurhållning.