Han är Årets Suring

Textstorlek:

Han var var busig under uppväxten men kom i kontakt med kyrkans värld genom satsning på ungdomar i kommunen. Under Suradagarna blev Västerås stifts tidigare biskop Claes-Bertil Ytterberg Årets Suring för att han satt Sura på kartan.

Annons:

Utmärkelsen delas ut till en person varje år som ”satt Sura på kartan” på riksnivå. I år fick Claes-Bertil Ytterberg utmärkelsen. Han växte upp i Surhammar. Från scenen kunde han berätta för publiken, som slagit sig ned på de uppradade bänkarna på torget, att Surahammar såg annorlunda ut på den tiden.

– Tiden i Sura innan var något helt annat än vad det är idag. Över 2 000 personer jobbade på bruket, det skramlade precis som ljudet av kyrkklockorna gör. På bruket fanns det alltid jobb.

– På den tiden visste jag inte ens vad Västerås hette, vi kallade det för ”stan”. Två gånger om året åkte vi dit.

1963 flyttade han ifrån orten för att göra lumpen. Idag bor han själv i ”stan” tillsammans med sin hustru Mariann, men ibland återvänder han till Surahammar för att hälsa på en av sina kusiner.

Claes-Bertil Ytterberg fick ta emot en liten modell av ett järnvägshjul, då hjultillverkningen är utmärkande för Surahammar. Minia­tyren har tillverkats av smeden Henrik Levay i Ramnäs. Ytterberg poängterade också att utmärkelsen var något alldeles extra, det kändes större än när han blev utnämnd till Årets Västmanlänning.

– Jag har väntat i 55 år på det här, det var tiden och det tackar jag för, skrattade han.

Claes-Bertil Ytterberg var biskop i Västerås stift mellan åren 1988 och 2008. Innan dess var han präst i Arboga.

– Hade någon sagt till mig att jag skulle stå här på torget som pensionär och att jag arbetat som präst hade jag skrattat på mig. Jag har ingen kyrklig bakgrund, säger han till Västmanlands nyheter.

Han var busig på den tiden och säger att de flesta minnena inte är ”anständiga”. Han var med i ett gäng.

– I vattentornet fanns en källare som vi använde som fängelse, berättar han.

Genom satsning på ungdomsarbete i kommunen kom han i kontakt med kyrkans värld och han fick uppleva något som han inte gjort tidigare.

– I kyrkan fanns det jämlikhet, ingen segregation, säger han.

Motiveringen löd: ”I många år har årets pristagare synts i media och i många andra sammanhang, Med ett klingande Suramål och alltid stolt över sitt ursprung är han en fin representant för oss suringar. Som han själv brukar säga: ”Mitt hjärta är i Sura, jag har Sura i mitt hjärta”.

– Jag kommer fortsätta att tala väl om Sura, säger Ytterberg.

Annons: