Jubel i solelsförening

Textstorlek:

Tioårsjubileum. Rekordsommar. Höga elpriser. Föreningen Solel i Sala och Heby har många anledningar att fira. Inte minst för att man visat att solen är en ren, säker och konkurrenskraftigt alternativ för att producera el.

Annons:

För tio år sedan såg de flesta på solel med viss skepsis. Man ansåg att det var dyrt och trodde inte att soltimmarna i Sverige räckte för att producera el så det blev lönsamt. Det fanns också många frågetecken kring solcellernas livslängd och långsiktiga förmåga att producera el. Kenneth Mårtensson, som då arbetade på Sala-Heby energi, hade en idé om att bekämpa fördomarna och bjöd via bolagets kundstidning in folk till ett informationsmöte. Intresset var översvällande.

– Det kom hur mycket folk som helst, säger han.

15 april 2009 bildades föreningen Solel i Sala och Heby och fick, genom medlemmarnas insatser, ihop ett startkapital på tre miljoner kronor. Sedan dess har utvecklingen varit enorm och fördomarna kring solel har fått stryka på foten. Idag vet nästan alla att solen mer än väl räcker till för att producera el på våra breddgrader och priserna har inte bara blivit lägre, de har sjunkit som en gråsten i Mälaren. När föreningen byggde sina första anläggningar år 2009 betalade man cirka 48 kronor per watt och redan 2013 var priserna nere på 11,50 kronor.

Nu har föreningen sammanlagt sex anläggningar i Sala och Heby som hittills i år producerat nästan 385 MWh, vilket räcker till för att värma upp drygt 15 000 normalvillor. Fast 2018 är, trots vad man kan tro, inget toppår för solelsproduktion. Först och främst inleddes året med mycket snö och i juni och juli har det varit för varmt.

– Förra årets produktion var faktiskt något högre och det beror på värmen. Solceller innehåller mycket elektronik som inte trivs när det är för varmt. Däremot var maj, med många soltimmar och lagom temperatur en rekordmånad, säger Kenneth Mårtensson som sedan 2018 är föreningens ordförande.

Fast föreningen går ändå mot ett rekordår. Minskade vattenmagasin och kärnkraftverk som minskat produktionen har gjort att elpriset stigit.

– Priserna ligger cirka 65 procent högre jämfört med förra året och så har priserna på elcertifikaten, som alla producenter av förnyelsebar energi får, stigit.

Pengarna man tjänar åter­investeras i verksamheten. Just nu planerar man en sjunde och eventuellt en åttonde anläggning, helt i linje med föreningens ursprungliga mål.

– Tanken var inte att ge avkastning utan att gå före och visa att solen är ett reellt alternativ till andra energikällor.

Det har man lyckats med. Heby kommun är den i särklass solanläggningstätaste kommunen i Uppsala län om man räknar produktion per invånare. Enligt Energikontoret i Mälardalens årliga statistik producerades cirka 70 watt solel per invånare i kommunen 2017, vilket är dubbelt så mycket som i Uppsala. Enligt flera bedömare är en av förklaringarna att föreningen Solel i Sala och Heby gått före och visat att solel är en fullt fungerande energikälla.

– Är det så så har vi lyckats visa det vi ville från början. Fast vi kanske har skapat ett intresse i Heby men det är kommersiella anläggningar som gör att kommunen, som ju är rätt liten, är den solelstätaste.

Sett i totalt installerad solel ligger Heby kommun med sina 944 kWh långt efter Uppsalas 7 330. Fast statistiken visar inte hela sanningen. i sammanställningen över installerad solel för 2017 ingår exempelvis inte Apoteas jätteanläggning i Morgongåva som i ett slag mer än fördubblar den installerade solelsproduktionen i kommunen.

Även om solelen i Heby och Sala produceras lokalt så ger verksamheten eko över världen. Genom välgörenhetsprojektet Solskänkt har föreningen lyckats få ihop en halv miljon kronor som gått till en solelsdriven vattenpump i Mutomo i Kenya.

– Den kommer nu att förse 6 000 människor med rent dricksvatten utan behov av drivmedel.

Annons: